Är blåbetong farligt?

Är blåbetong farligt att ha i huset? Själva betongen gör dig ingen skada när du rör vid den eller bor bredvid den, men den avger radon och det är radonhalten i inomhusluften som avgör om det finns en risk. Därför är svaret egentligen en mätning, inte en gissning.

Varför blåbetong kan vara farligt för hälsan

Blåbetong är en lättbetong som tillverkades av alunskiffer mellan 1929 och 1975. Skiffern innehåller uran och radium. När radium sönderfaller bildas radon, en gas utan färg och lukt som sipprar ut ur väggarna och blandas med rumsluften.

Det är inte gasen själv som gör mest skada. Det gör sönderfallsprodukterna, som fastnar på damm i luften och följer med andetaget ner i lungorna. Radon räknas som den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning, och omkring 500 fall per år i Sverige kopplas till radon. Risken byggs upp under många år. Det finns inga akuta symtom, så du märker ingenting i vardagen.

Vill du läsa mer om själva materialet finns en genomgång av hur man vet om huset har blåbetong.

Hur mycket radon ger blåbetong i praktiken?

Här blir bilden lugnare än många tror. Radon från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³, och i många hem stannar halten under referensnivån 200 Bq/m³ som gäller som årsmedelvärde för bostäder. Att det finns blåbetong i väggarna betyder alltså inte automatiskt att halten är för hög.

Två saker spelar störst roll. Ventilationen är den ena: i ett dåligt ventilerat hem kan halten stiga betydligt mer. Väggytorna är den andra. Obehandlad eller tunt spacklad blåbetong avger mycket mer än väggar som är putsade och målade eller tapetserade.

Och så finns det en sak som ofta glöms bort. Även i hus med blåbetong är marken många gånger den största radonkällan.

När blåbetong är farligt och när det inte är det

Tabellen visar hur situationen brukar se ut, grovt förenklat.

Så tar du reda på vad som gäller hos dig

Börja med att mäta. En långtidsmätning med spårfilmsdosor pågår i minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april, och det är den enda metoden som ger ett officiellt årsmedelvärde. Just nu är alltså en bra tid att lägga ut dosorna. Du lever som vanligt under tiden och vädrar som du brukar.

Vill du veta om väggarna faktiskt innehåller blåbetong används en gammamätare. Den hålls mot vägg och tak och visar ganska snabbt var materialet sitter. Är halten förhöjd kan en utredning sedan skilja ut hur mycket som kommer från betongen och hur mycket som kommer från marken.

En korttidsmätning på minst 7 dagar går att göra året runt. Den är däremot bara vägledande, så den passar bäst vid husköp eller som en första fingervisning.

Vad som går att göra om halten är för hög

Kommer radonet från blåbetongen är det utspädning som fungerar. Mer uteluft in och mer inneluft ut sänker halten, och en fördubblad luftomsättning ger ungefär hälften så hög radonhalt. Vid lätta fall kan mekanisk frånluft med friskluftsventiler räcka. För de flesta passar FTX bättre, eftersom trycket i huset blir balanserat och värmen tas tillvara.

Obehandlade väggar bör dessutom målas eller täckas. Att riva ut blåbetongen är mycket ovanligt och blir aktuellt först vid extrema halter eller en stor renovering.

En radonsug hjälper däremot inte mot radon från själva betongen. Den tar hand om markradon, så i hus där båda källorna finns kombineras ofta sugen med ventilation. Mer om det finns i inlägget om huruvida radonsug räcker mot blåbetong, och på sidan om radonsanering och olika åtgärder.

Efter åtgärden mäter man igen. Det är det enda sättet att veta att det fungerade.

Vet du inte om ditt hus har blåbetong, eller hur hög halten är, så är första steget enkelt. Läs om hur en radonmätning i hemmet går till, eller kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök där vi också kan mäta väggarna med gammamätare.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.