Är radon i dricksvatten farligt?

Är radon i dricksvatten farligt? Kort svar: risken kommer främst från radonet som avgår från vattnet ut i inomhusluften, och den gäller i praktiken bara den som har egen bergborrad brunn. Har du kommunalt vatten kan du i regel lägga frågan åt sidan och fokusera på luften i huset.

Därför gäller radon i dricksvatten främst egen brunn

Radon bildas när radium sönderfaller i jord och berg. Grundvatten som står länge i sprickor i berget hinner ta upp gasen, och därför är det just bergborrade brunnar som kan få höga halter. Vatten från vattenverk är renat och innehåller sällan radon.

För vattenverk finns en fast kravnivå på 100 Bq/l. För enskilda brunnar gäller i stället ett råd: vatten över 1 000 Bq/l bör inte användas som dricksvatten eller till matlagning. Hur vattnet hamnar i brunnen beskriver vi närmare i inlägget om hur radon tar sig från marken till brunnen.

I Stockholms län är frågan mest aktuell i kust och skärgård. Där är egna brunnar vanliga.

Luften i huset väger tyngst

Så varför är luften viktigare än glaset? Radon är en gas. När du duschar eller kokar vatten släpps den fri och blandas med inomhusluften, och det är i lungorna som skadan sker. Det är egentligen inte gasen själv som är det stora bekymret, utan radondöttrarna som fastnar på damm och droppar och följer med andetaget.

Den enda vetenskapligt belagda hälsorisken med radon är lungcancer. Radon är den näst vanligaste orsaken efter rökning, och cirka 500 fall per år i Sverige beror på radon. Andra hälsoeffekter är inte belagda.

En tumregel gör det hela lättare att överblicka. Vatten med 1 000 Bq/l ger ungefär 100 Bq/m³ i luften. För de flesta hus är alltså marken under grunden en betydligt större källa än vattnet, eftersom markradon kan ge flera tusen Bq/m³ inomhus. Hur det går till förklarar vi i hur radon tar sig från marken in i huset.

Radon i luft och i dricksvatten jämfört

Tabellen visar de viktigaste skillnaderna mellan de två vägarna in i kroppen.

Så tar du reda på om brunnen påverkar

Radon ger inga symtom. Det syns inte och luktar inte, och det enda sättet att veta är att mäta.

För luften är långtidsmätning med spårfilmsdosor standard. Dosorna ska ligga minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april för att ge ett årsmedelvärde, och i en villa placerar du dem i vardagsrum och sovrum med minst ett rum per våningsplan. Vill du ha ett snabbare besked går det att mäta kort, minst 7 dagar och helst 10, men det resultatet är bara vägledande.

Vattnet mäts med ett separat prov från kranen. Ligger luften över referensnivån och vattnet samtidigt är högt kan du räkna grovt med tumregeln ovan. Då ser du ungefär hur stor del av luftens radon som kommer från brunnen och hur mycket som sannolikt kommer från marken.

Ett förhöjt värde i luften kan också komma från blåbetong eller från marken. Gammamätning och sniffmätning hjälper till att skilja källorna åt.

Vad som görs om vattnet har höga halter

Åtgärden för brunnsvatten är en radonavskiljare. Den luftar vattnet på huvudledningen så att radonet försvinner innan vattnet når kranar och dusch. Storleken på avskiljaren beror på hur hög halten är.

Men vattnet är sällan hela svaret. Visar mätningen att luften har förhöjda halter även med vattnet åtgärdat, ligger källan oftast i marken. Då handlar det om radonsanering anpassad efter källan, vid markradon ofta en radonsug som leder bort gasen under grunden innan den når inomhusluften. Efter åtgärden gör man en ny mätning för att se att den fungerade, och åtgärdade hus bör mätas om vart femte år.

Vill du veta hur det ser ut hemma hos dig börjar du med en radonmätning av inomhusluften, gärna kompletterad med ett vattenprov om du har egen brunn. Har du frågor om resultatet eller vill boka ett kostnadsfritt hembesök kan du kontakta oss här.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.