Behöver man riva golv vid radonsanering?
· 4 min läsning
Behöver man riva golv vid radonsanering? Nej, i de allra flesta hus ligger golvet kvar och ingreppet blir mycket mindre än många tror. Det som avgör är varifrån radonet kommer, och för de vanligaste källorna finns metoder som bara kräver hål i plattan eller inget ingrepp i golvet alls.
Varför många tror att golvet måste bort
Tanken är begriplig. Radonet kommer ofta från marken under huset, så det känns logiskt att man måste ner under golvet för att stoppa det. Förr pratades det också mycket om att byta grund eller lägga nya skikt.
Men det är inte så sanering går till i dag. Markradon sugs in genom små otätheter i grunden eftersom trycket inomhus normalt är lägre än i marken, och de otätheterna är så utspridda att det sällan lönar sig att leta upp och riva fram dem. Det är effektivare att vända på trycket under plattan.
Radonsanering utan att riva golvet: metoderna
Den vanligaste åtgärden mot markradon är en radonsug. Den skapar ett undertryck under bottenplattan eller i krypgrunden, så att gasen leds ut över tak eller fasad innan den hinner in i huset.
Själva ingreppet i golvet är ett hål på ungefär 110 till 120 mm. Under plattan gräver man ur cirka 30 cm grus eller makadam så att det bildas en liten grop där röret mynnar. Resten av golvet rörs inte. Hur röret placeras och varför det helst ska sitta centralt kan du läsa mer om i inlägget om radonsug i platta på mark.
Vid krypgrund är det ännu enklare. Där suger man ur själva krypgrundsutrymmet, och golvet ovanför behöver inte öppnas alls.
Kommer radonet i stället från blåbetong i väggarna är lösningen ventilation, alltså att späda ut luften. Då handlar arbetet om don och kanaler, inte om golvet.
Tabell över ingreppet i golvet
Här ser du hur de vanliga åtgärderna påverkar golvet.
| Åtgärd | Ingrepp i golvet | Ungefärlig tid |
|---|---|---|
| Radonsug i platta | Ett hål, ca 110 till 120 mm | Ofta en arbetsdag |
| Radonsug i krypgrund | Inget hål i golvet | Ofta en arbetsdag |
| FTX eller frånluft | Inget, arbetet sker i väggar och tak | 1 till 5 dagar |
| Radonbrunn | Inget, brunnen grävs utanför huset | Kräver grävmaskin |
Var hålet hamnar och hur det döljs
Platsen väljs med omsorg. Sugpunkterna bör ligga centralt i huset, gärna nära en bärande innervägg, och helst på en dold plats som en garderob eller under en trappa. Närheten till ytterväggen undviks eftersom effekten då blir sämre.
Innan man borrar kontrolleras golvvärme och ledningar i plattan. Det är faktiskt det enda momentet där golvet kräver lite extra eftertanke.
Efter installationen tätas genomföringen. Ytskiktet runt röret kan sedan lagas, och i en garderob syns det i praktiken inte. Fläkten sitter 2 till 3 m från sugpunkterna, ofta utomhus eller på vinden.
När ingreppet kan bli större
Det finns undantag, men de är få. Ett sluttningshus eller ett hus med delad platta kan behöva fler sugpunkter, alltså fler hål i plattan. Ligger det lera under plattan sprider sig undertrycket sämre, och då kan det behövas fler sugpunkter eller en starkare fläkt.
Membran och radonspärr används främst vid nybyggnation eller när golvet ändå ska rivas vid en stor renovering. Det är ingen vanlig åtgärd i befintliga hus. Planerar du redan att bygga om källaren kan det däremot vara läge att tänka på radonet samtidigt.
Tätning av sprickor och rörgenomföringar är det minsta ingreppet av alla. Men det räcker sällan ensamt vid höga halter, och fungerar bäst som komplement till en sug.
Börja med att ta reda på källan
Rätt metod kräver att man vet varifrån radonet kommer. Därför börjar en sanering med en utredning: en radonmätning som visar halten, och vid behov en gammamätning som visar om väggarna innehåller blåbetong. Mark och byggmaterial kan också bidra samtidigt, och då kombineras radonsug med FTX.
Så när någon föreslår att golvet måste bort är det rimligt att fråga varför. Svaret bör bygga på en mätning, inte på en känsla.
Efter åtgärden görs en kontrollmätning. Den visar om sugen eller ventilationen gör sitt jobb, och den officiella bekräftelsen är en långtidsmätning under eldningssäsongen.
Nästa steg för ditt hus
Vill du veta hur stort ingreppet blir hos dig kan du läsa mer om hur vi installerar radonsug eller om hela upplägget för radonsanering. Vi kommer gärna ut och tittar på grunden, och hembesöket är kostnadsfritt. Hör av dig via kontaktsidan så bokar vi en tid.
Vanliga frågor
Måste man riva golvet för att installera radonsug?
Nej. En radonsug kräver ett hål på cirka 110 till 120 mm i plattan och en liten urgrävning av gruset under. Resten av golvet ligger kvar.
Hur lång tid tar en radonsanering med radonsug?
Installationen tar ofta en arbetsdag. Effekten syns ofta efter några dagar, men vid lera under plattan kan det ta några veckor.
Behöver golvet öppnas vid radon från blåbetong?
Nej. Mot blåbetong är ventilation det som fungerar, och arbetet sker då med don och kanaler i stället för i golvet.
Kan man ha golvvärme och ändå installera radonsug?
Ja, men golvvärme och ledningar kontrolleras innan man borrar så att hålet hamnar på en säker plats.
Vill du veta radonhalten hemma?
Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.
Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu
Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.
Fler inlägg om radonsanering och åtgärder
Hur fungerar en passiv radonsug utan fläkt?
En passiv radonsug har rör under grunden men ingen fläkt. Här förklarar vi hur självdraget fungerar, när det kan räcka och hur du ser om en fläkt behövs.
Måste en radonsug gå dygnet runt?
Måste en radonsug gå dygnet runt? Ja. Här förklarar vi varför fläkten ska vara igång hela tiden och hur du kontrollerar att den gör sitt jobb.
Hjälper det att täta sprickor och rörgenomföringar mot radon?
Att täta sprickor och rörgenomföringar kan sänka radonhalten något, men räcker sällan när halten är hög. Så avgör du när tätning räcker och när du behöver mer.