Dräneringsslang under plattan och radon

Kan en dräneringsslang under plattan användas mot radon? Ja, om slangen ligger i den genomsläppliga fyllningen under huset kan den fungera som en färdig kanal där en fläkt skapar undertryck och leder bort gasen innan den når bostaden. Därför läggs en sådan slang ofta in redan när huset byggs, som en förberedelse för en eventuell fläkt längre fram.

Varför gruset under plattan avgör så mycket

Radon från marken tar sig in för att trycket inomhus normalt är lägre än i marken. Gasen sugs helt enkelt in genom otätheter i grunden, ofta diffusa sprickor och genomföringar som är svåra att hitta och täta.

Men samma fysik går att vända på. Skapar du ett lägre tryck under plattan än inne i huset, så följer gasen i stället med luftströmmen ut. Det är hela idén bakom en radonsug.

Här spelar materialet under plattan stor roll. Grus och sand släpper igenom gas lätt, så undertrycket sprider sig långt. I gruset kan gas faktiskt transporteras 20 till 40 meter. Lera är tätare, och där kan det ta några veckor innan effekten syns, eller krävas fler sugpunkter.

Så blir dräneringsslangen en sugkanal

En dräneringsslang är perforerad och ligger inbäddad i fyllningen. Det gör den till en bra uppsamlare. När en radonfläkt ansluts till slangens ände drar den luft ur hela det grusskikt slangen ligger i, inte bara ur en enda punkt.

Fläkten är liten. Den drar ungefär 20 till 40 W och ska gå dygnet runt, för stängs den av kommer radonet tillbaka inom ett dygn. Luften leds ut över tak eller fasad, gärna bort från sovrumsfönster och uteplats eftersom fläkten hörs svagt utomhus.

Vid nybyggnation är det här ett vanligt sätt att tänka. Grunden görs tät, genomföringar tätas och ett membran kan läggas in, och slangen i fyllningen finns där som en reserv. Visar mätningen senare att halten är för hög kopplar man bara på en fläkt. Mer om det tankesättet finns i inlägget om radonsäkert utförande vid nybyggnation.

Dräneringsslang mot radon i ett befintligt hus

Har du ett äldre hus är läget ofta ett annat. Kanske finns ingen slang under plattan alls. Eller så vet ingen riktigt var den ligger, hur den är ansluten eller om den har satt igen.

Då är en borrad sugpunkt oftast det raka spåret. Man borrar hål på ungefär 110 till 120 mm genom plattan, gräver ur cirka 30 cm av gruset under och sätter ned ett rör som kopplas till fläkten. Arbetet tar ofta en arbetsdag. Sugpunkterna placeras centralt, helst nära en bärande innervägg och på en dold plats, och golvvärme och ledningar kontrolleras innan någon borrar. Hur röret placeras beskrivs närmare i radonsug i platta på mark.

Det finns också en sak att ha i bakhuvudet. I hus från perioden då blåbetong tillverkades användes materialet ibland som fyllnad i bjälklag och dränering. Då kan radonet komma från byggmaterialet också, och mot det hjälper ingen form av sug under plattan. Där är det ventilation som späder ut gasen.

Slang i fyllningen jämfört med borrad sugpunkt

De två lösningarna bygger på samma princip. Skillnaden ligger mest i hur kanalen kommer på plats.

Båda behöver en fläkt som går hela tiden. Och båda fungerar bäst när det ligger grus eller makadam under plattan.

Mät innan och kontrollera efteråt

Börja alltid med att ta reda på varifrån radonet kommer. Det enda officiella värdet får du med långtidsmätning under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Ligger årsmedelvärdet över referensnivån 200 Bq/m³ är nästa steg att utreda källan, så att åtgärden passar huset. Gammamätning visar om väggarna innehåller blåbetong, medan sniffmätning hittar var markradonet läcker in.

Efter åtgärden mäter man igen. Ett kort mätvärde ger snabbt besked om att fläkten gör sitt jobb, men det är en ny långtidsmätning som gäller. Åtgärdade hus bör sedan mätas om vart femte år.

Vill du veta om just ditt hus har förhöjda halter kan du börja med en radonmätning. Visar den att något behöver göras går vi igenom alternativen för radonsanering tillsammans med dig, och hembesöket är kostnadsfritt. Hör gärna av dig via kontaktsidan om du har frågor om slangen under ditt hus.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.