Finns det en karta över markradon?
· 4 min läsning
Finns det en karta över markradon där du kan se hur det ser ut på din tomt? Ja, många kommuner har kartor som visar risken för markradon, men de är grova och säger inget säkert om just ditt hus. Kartan hjälper dig att förstå marken, medan en mätning visar vad du faktiskt andas inomhus.
Vilka kartor över markradon som finns
De vanligaste är kommunernas radonriskkartor. De delar in marken i zoner efter hur stor risken bedöms vara, från lågriskmark upp till högriskmark, och bygger på vad som är känt om berggrund och jordarter i området. Kommunen använder sådana bedömningar bland annat i översiktsplanen och när den hanterar bygglov.
Sedan finns geologiska kartor över jordarter och berggrund. De visar inte radon direkt. Men de berättar om marken under huset består av grus eller lera, och det säger faktiskt ganska mycket om hur lätt gasen kan röra sig.
Vill du gå djupare i hur exakt en sådan karta är för en enskild fastighet har vi skrivit om hur noggrann radonkartan är för din tomt.
Hur du läser kartan och vad den inte visar
Börja med att leta upp din fastighet och se vilken zon den hamnar i. Fråga dig sedan vad zonen bygger på. Genomsläppliga jordar som sand, grus, grusig morän och grusåsar räknas som riskjordar, eftersom jordluften lätt tar sig fram genom dem. Tät och vattenmättad lera ger däremot sällan problem, så länge den inte har torksprickor eller är tunn. Mer om det finns i texten om vilka jordarter som släpper igenom mest radon.
Ligger huset nära en grusås är det värt att notera. I gruset kan gasen transporteras 20 till 40 meter under det undertryck som huset skapar. Så en zongräns på kartan är ingen skarp linje i verkligheten.
Här är en enkel uppdelning av vad kartan kan och inte kan berätta.
| Kartan kan visa | Kartan kan inte visa |
|---|---|
| Om området ligger på genomsläpplig jord | Hur tät just din grund är |
| Om det finns grusåsar i närheten | Vilken radonhalt du har inomhus |
| Ungefärlig risknivå för marken | Om väggarna innehåller blåbetong |
Varför kartan inte räcker för ditt hus
Grunden är avgörande. Två grannhus på samma mark kan ha helt olika halter, eftersom det handlar om hur gasen tar sig in. Inomhustrycket är normalt lägre än trycket i marken, och då sugs jordluft in genom otätheter i grunden. Jordluft innehåller typiskt 5 000 till 200 000 Bq/m³, så även små springor kan spela roll.
Ett hus på lågriskmark kan alltså ha förhöjda halter. Och ett hus på högriskmark kan ha en tät platta som håller gasen ute. Därför går det inte heller att använda grannens mätresultat som svar på din fråga.
Kartan säger dessutom ingenting om radon från byggmaterial. Blåbetong tillverkades från 1929 till mitten av 1970‑talet och sitter i många hus, helt oberoende av vad marken består av. Det upptäcker du med en gammamätning, inte på en karta.
Från karta till mätning
Använd kartan som en fingervisning. Visar den högriskmark eller grusig jord har du ett extra skäl att mäta snart. Visar den lågriskmark bör du mäta ändå, för alla bostäder bör mätas oavsett var de ligger.
Den mätning som ger ett officiellt årsmedelvärde är en långtidsmätning med spårfilmsdosor. Den pågår minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april, alltså under eldningssäsongen. Just nu har säsongen precis börjat. I en villa placeras dosorna i vardagsrum och sovrum, och minst ett rum per våningsplan med bostadsyta ska vara med. Lev och vädra som vanligt under tiden.
Resultatet jämförs med referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Ligger du under den behöver du inte göra något mer än att mäta om efter större renoveringar eller när det gått många år.
Om mätningen visar förhöjda värden
Då är nästa steg att ta reda på källan. Förhöjt radon kan komma från marken, från byggmaterialet eller från båda. En gammamätning visar om väggarna innehåller blåbetong, och en sniffmätning kan lokalisera var markradonet läcker in.
Är marken källan är det oftast effektivare att hindra gasen från att komma in än att bara öka ventilationen. I hus med platta på mark eller krypgrund är en radonsug den vanliga lösningen, och du kan läsa mer om hur vi brukar åtgärda markradon. Efteråt görs alltid en ny mätning, så att du vet att åtgärden gav effekt.
Har du tittat på kartan och vill veta hur det faktiskt ser ut i ditt hus är nästa steg en radonmätning av din bostad. Vill du hellre prata igenom resultatet eller boka ett kostnadsfritt hembesök kan du kontakta oss här.
Vanliga frågor
Var hittar jag en karta över markradon för min kommun?
Många kommuner har radonriskkartor som visar risknivån i olika områden. Kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning om du inte hittar kartan själv.
Kan jag lita på riskkartan för min tomt?
Kartan är grov och visar risken för marken i stort. Hur mycket radon som kommer in beror på husets grund, så bara en mätning ger svar.
Behöver jag mäta om jag bor på lågriskmark?
Ja. Alla bostäder bör mätas, eftersom en otät grund kan släppa in radon även på lågriskmark och radon från byggmaterial inte syns på kartan.
När ska jag mäta radon?
En långtidsmätning görs under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Det ger ett årsmedelvärde som kan jämföras med referensnivån 200 Bq/m³.
Vill du veta radonhalten hemma?
Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.
Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu
Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.
Fler inlägg om markradon
Var finns det mest radon i Sverige?
Var finns radon i störst mängd? Mest där berget är uranrikt och marken genomsläpplig, som på grusåsar. Men halten i ditt hus avgörs av grunden, och den mäts bara på plats.
Hur stor del av vår strålning kommer från radon?
Hur stor del av strålningen vi får kommer från radon? Andelen styrs av halten i just ditt hus. Här ser du hur källorna skiljer sig åt och hur du tar reda på din egen del.
Radon i vatten: hur kommer det från marken till brunnen?
Radon i vatten kommer från berget runt en bergborrad brunn. Här förklarar vi hur gasen hamnar i vattnet, när det blir ett problem och hur man åtgärdar det.