Finns det ett samband mellan blåbetong och asbest?

Finns det ett samband mellan blåbetong och asbest? Nej, i grunden handlar det om två skilda saker, och förväxlingen är vanlig eftersom båda orden dyker upp när man pratar om gamla hus. Blåbetong är en alunskifferbaserad lättbetong, och det som gör den intressant för dig som boende är radon, inte något annat.

Vad blåbetong faktiskt är

Blåbetong är en lättbetong där alunskiffer ingår i tillverkningen. Den tillverkades 1929 till 1975, och enligt SGU fram till 1978. Skiffern innehåller uran och radium, och när radium sönderfaller bildas radongasen.

Så när någon pratar om risker med blåbetong är det radon man menar. Radon är en färg-, smak- och luktfri radioaktiv gas som du inte kan upptäcka utan mätning. Om du vill läsa mer om själva materialet har vi skrivit om vad blåbetong är.

Blåbetong och asbest: därför blandas de ihop

Skälet till att orden hamnar i samma mening är nog enkelt. Båda förknippas med hus från mitten av 1900-talet, och båda kan finnas i väggar som man inte ser in i. Det gör att man lätt tänker att ett problemmaterial i gamla hus måste vara detsamma som ett annat.

Men det stämmer inte. Blåbetongens egenskap är att den avger radon, och den bedöms med radonmätning och gammamätning. Vi uttalar oss inte om asbest här, för det är en annan fråga som du får utreda separat om du misstänker att det finns i din byggnad. Det du kan ta med dig är att ett besked om det ena aldrig säger något om det andra.

Skillnaden i korthet

Tabellen nedan sätter fingret på vad som skiljer frågorna åt när det gäller blåbetong.

Observera att tabellen bara beskriver blåbetong. Den ska inte läsas som en jämförelse där asbest får en motsvarande rad, eftersom den frågan hör hemma hos någon som utreder just det.

Så tar du reda på vad du har

Börja med att fråga dig om huset byggdes under den period då blåbetong användes. Är du osäker kan du läsa hur du vet om huset har blåbetong. Blåbetong kan sitta i ytterväggar, i icke bärande innerväggar och i golvisolering, och ibland som fyllnad i bjälklag.

Ett handhållet instrument, en gammamätare, förs mot vägg och tak och visar om det finns blåbetong. Därefter mäter man radon på riktigt. Standard är långtidsmätning med spårfilmsdosor, minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Det är den enda mätningen som ger ett officiellt värde.

Och ligger du över riktvärdet ska man först reda ut källan. Marken är ofta den största källan även i hus med blåbetong, så en utredning innan åtgärd sparar dig onödigt arbete.

Om halten är förhöjd

Är blåbetongen orsaken är utspädning genom ventilation det som fungerar. En fördubblad luftomsättning ger ungefär hälften så hög radonhalt. Vid låga halter kan mekanisk frånluft räcka, och för de flesta andra fall är FTX det som passar. Obehandlade väggar bör målas eller täckas.

Radonsug hjälper däremot inte mot radon från blåbetong. Den gör nytta när marken är källan, och därför är det viktigt att veta vilken källa det gäller. Efter åtgärden gör man en kontrollmätning så att du vet att det fungerade, och åtgärdade hus bör mätas om minst vart femte år.

Vill du läsa mer om åtgärder finns det på sidan om radonsanering.

Är du osäker på vad som finns i ditt hus är det enklaste att börja med en radonmätning. Vi på Aerius Ventilation och hjälpt över 70 000 hushåll, gör mätning och åtgärd i en och samma leverans. Hembesöket är kostnadsfritt, och du når oss via kontakt.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.