Granit och radon: bor man farligare på granit?

Bor man farligare på granit när det gäller radon? Inte automatiskt, för det som avgör är hur mycket uran berget innehåller och hur lätt gasen sedan tar sig upp genom jorden till husets grund. Vissa graniter är rika på uran och kan ge förhöjt markradon, medan andra granitområden sällan ställer till problem.

Varför vissa graniter ger mer radon

Allt börjar med uran.

När uran sönderfaller bildas så småningom radium, och när radium sönderfaller bildas radon. Radium finns i mer eller mindre alla jordarter och bergarter, så frågan är egentligen aldrig om det finns radon i marken under dig. Frågan är hur mycket. Och där skiljer sig graniter rejält åt, eftersom uranhalten varierar mellan olika sorters granit. Vill du ha grunderna om själva gasen först finns en genomgång i vad radon är och var det kommer ifrån.

Bergarterna i Stockholmstrakten

Berggrunden i länet består till största delen av äldre gnejser och gnejsiga äldre graniter. De har låg uranhalt. Men i dem har yngre graniter trängt in, ofta kallade Stockholmsgraniter, tillsammans med pegmatiter och apliter. De yngre bergarterna kan vara uranrika.

Så ordet granit säger alltså ganska lite på egen hand. Två hus som båda står på "granit" kan ha helt olika förutsättningar beroende på vilken granit det handlar om. Därför är det vanskligt att dra slutsatser från en geologisk karta eller från grannens hus.

Jordlagret spelar lika stor roll som berget

Berget ligger sällan direkt under grunden. Det vanligaste jordlagret i länet är ett tunt lager morän, och moränen speglar berget under den. Är berget uranrikt blir moränen det också.

Sedan kommer genomsläppligheten. Sand och grus släpper igenom gas lätt, och i grus kan radon transporteras 20 till 40 meter under det undertryck som skorstenseffekten ger i ett uppvärmt hus. Tät lera ger däremot sällan problem, om den inte har torksprickor eller är tunn. Mer om hur jordarterna skiljer sig åt hittar du i inlägget om vilka jordarter som släpper igenom mest radon.

Grusåsarna är ett specialfall

Genom länet går stora åssystem, bland annat Uppsalaåsen och Stockholmsåsen. Gruset där består till stor del av uranrik Stockholmsgranit. Samtidigt är grus mycket genomsläppligt. Den kombinationen förklarar varför mycket höga inomhushalter har uppmätts i hus byggda på grusåsar.

Från berg till inomhusluft

Jordluft innehåller typiskt 5 000 till 200 000 Bq/m³. Det är mycket, men det spelar ingen roll förrän luften kommer in i huset. Och det gör den genom otätheter i grunden, eftersom trycket inomhus normalt är lite lägre än i marken. Huset suger helt enkelt in jordluft genom springor mellan vägg och platta och genom sprickor.

Det är därför grunden ofta betyder mer än berggrunden. En tät platta på uranrik mark kan ge lägre halter än en otät krypgrund på mark som ser harmlös ut. Markradon kan ge flera tusen Bq/m³ inomhus när förutsättningarna är ogynnsamma, men det går inte att förutsäga utifrån geologin ensam.

Hälsorisken ska tas på allvar utan att dramatiseras. Risken för lungcancer ökar med ungefär 16 procent per 100 Bq/m³, räknat över livet. Radon ger inga symtom eller färg, så det enda sättet att veta är att mäta.

Vad kartorna kan och inte kan säga

Kommunala radonriskkartor delar in marken grovt i låg och hög risk. De är användbara som en första fingervisning. Men de säger inget säkert om en enskild tomt, och grannhus kan skilja sig mycket åt. Vill du förstå var gränserna för kartornas noggrannhet går finns en egen genomgång om SGU:s radonkarta för din tomt.

För den som bor på mark klassad som låg risk är det lätt att slappna av. Gör inte det. Alla bostäder bör mätas och oavsett vad kartan visar.

Så får du besked om ditt hus

Börja med en långtidsmätning av radon under eldningssäsongen, minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Lägg dosorna i vardagsrum och sovrum, och minst en per våningsplan med bostadsyta. Lev och vädra som vanligt under tiden.

Visar resultatet en halt över referensnivån är nästa steg att ta reda på källan. Kommer radonet från marken handlar det oftast om att hindra gasen från att ta sig in, till exempel med en radonsug under plattan eller i krypgrunden. Läs mer om hur en radonsanering går till när källan är känd. Efter åtgärden görs alltid en ny mätning, så att du vet att det fungerade.

Har du frågor om ditt hus eller vill boka ett kostnadsfritt hembesök kan du kontakta oss här. Vi går igenom mätresultat och nästa steg i lugn och ro.

Vill du veta hur det ser ut hemma hos dig? Läs mer om radonmätning eller kontakta oss, så hjälper vi dig vidare.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.