Hur farligt är radon?
· 4 min läsning
Hur farligt är radon egentligen? Radon är efter rökning den vanligaste orsaken till lungcancer, men hur stor risken blir beror på vilken halt du andas in under många år. Två saker avgör alltså mest: halten i ditt hem och om du röker.
Varför radon påverkar lungorna
Själva gasen är inte det stora problemet. Radon bildas när radium sönderfaller, och radium finns i mer eller mindre all jord och allt berg. När radonet i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, små ämnen av bly och polonium som fastnar på damm och droppar i luften. Dem andas du in, och de fastnar i lungorna där strålningen gör sin verkan.
Gasen har varken färg eller lukt. Den ger inte heller några akuta symtom, något vi skriver mer om i inlägget om huruvida radon ger symtom. Du märker alltså ingenting i vardagen, varken en dålig dag eller en bra.
Det enda sättet att veta är att mäta.
Hur farligt är radon i siffror?
Här behövs sammanhanget. Cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige beror på radon, och ungefär 50 av dem gäller personer som aldrig har rökt. Risken ökar med omkring 16 procent per 100 Bq/m³, och den siffran beskriver en riskökning över hela livet. Den betyder inte att var sjätte person i ett hus med förhöjd halt blir sjuk.
Så hur ska du tänka? Radon är en långsam risk som byggs upp under år och decennier, inte något som påverkar dig efter en vecka i ett hus. Det är därför halten mäts som ett årsmedelvärde. En enskild dag med högt värde säger väldigt lite, medan ett helt år i ett hem med förhöjd halt säger desto mer.
Lungcancer är dessutom den enda hälsorisk av radon som är vetenskapligt belagd. Det finns inga uppgifter om att barn skulle löpa en särskild risk. Vill du läsa mer om just sambandet med cancer finns ett längre inlägg om radon och lungcancer.
Nivåerna som används i Sverige
Halten mäts i becquerel per kubikmeter luft, alltså antal sönderfall per sekund. Tabellen visar de nivåer som oftast dyker upp när man pratar om radon i bostäder.
| Nivå | Vad den betyder |
|---|---|
| 100 Bq/m³ | WHO:s mål för inomhusluft |
| 200 Bq/m³, befintlig bostad | Referensnivå som årsmedelvärde |
| 200 Bq/m³, nytt hus | Gränsvärde vid nybyggnation |
| 300 Bq/m³ | Nivå som WHO menar aldrig bör passeras |
För ett befintligt hus är 200 Bq/m³ alltså ett riktvärde och inget juridiskt bindande gränsvärde. Ligger du över det räknas halten ändå som olämplig och bör åtgärdas. Sverige ligger faktiskt högre än WHO:s mål, så det kan vara värt att sänka halten så långt det rimligen går.
Rökning och radon förstärker varandra
För rökare är bilden en annan. Rökning och radon tillsammans är farligare än de två var för sig, och därför bär nuvarande och före detta rökare den största delen av risken. Men den som aldrig har rökt är inte helt skyddad, vilket siffrorna ovan visar.
Det här betyder inte att radon kan viftas bort om ingen i familjen röker. Det betyder att radon och rökning hör ihop när man bedömer risken, och att båda är värda att ta på allvar.
Var radonet i ditt hem kommer ifrån
Den vanligaste källan till förhöjda halter är marken. Jordluft innehåller ofta mellan 5 000 och 200 000 Bq/m³, och eftersom trycket inne i huset normalt är lägre än i marken sugs gasen in genom otätheter i grunden. Genomsläppliga jordar som sand och grus är därför riskjordar, medan tät lera sällan ställer till problem så länge den varken är tunn eller har torksprickor.
Den andra stora källan är blåbetong, en lättbetong som tillverkades mellan 1929 och 1975. Den ger nästan aldrig lika höga halter som markradon kan ge. Ändå kan den räcka för att passera referensnivån, särskilt i ett hem med dålig ventilation.
Från mätning till åtgärd
Ett säkert värde får du genom en långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar, mellan 1 oktober och 30 april. Eldningssäsongen har precis börjat, så det är ett bra läge att lägga ut dosorna nu. En kortare mätning på minst 7 dagar kan göras året runt, men den ger bara en vägledning.
Visar mätningen ett årsmedelvärde över 200 Bq/m³ är nästa steg att ta reda på källan. Sedan väljs åtgärd efter den, och höga halter går i de flesta fall att sänka med ett knappt märkbart ingrepp. Läs gärna mer om hur en radonsanering går till. Efter åtgärden mäter man igen, för det är först då du vet att det fungerade.
Vill du veta hur det ser ut i ditt eget hem börjar du med en radonmätning i bostaden. Har du redan ett värde och funderar på vad det betyder kan du kontakta oss, så går vi igenom det tillsammans och bokar gärna ett kostnadsfritt hembesök.
Vanliga frågor
Hur farligt är radon?
Radon är efter rökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Risken beror på vilken halt du utsätts för under lång tid och på om du röker.
Vilken radonhalt räknas som för hög?
För befintliga bostäder är referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Ligger du över den bör halten åtgärdas.
Ger radon några symtom?
Nej, radon ger inga akuta symtom och går inte att känna. Det enda sättet att veta halten är att mäta.
Är radon farligare för rökare?
Ja och radon tillsammans är farligare än var för sig. Därför står rökare och före detta rökare för den största delen av risken.
Vill du veta radonhalten hemma?
Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.
Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu
Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.
Fler inlägg om markradon
Är radon farligt för barn?
Hur farligt är radon för barn? Forskningen visar ingen särskild risk för barn, men lång tid i ett hus med hög halt spelar roll för hela familjen.
Hur noggrann är SGU:s radonkarta för din tomt?
SGU:s radonkarta visar markens förutsättningar i stora drag, men den säger inget säkert om din tomt. Här är vad skalan klarar av och när du behöver mäta.
Vad är markradon och hur skiljer det sig från radon i byggmaterial?
Markradon sugs in underifrån genom grunden, medan radon från byggmaterial avges från väggarna. Här förklarar vi skillnaden och hur du tar reda på vilken källa du har.