Hur fungerar en passiv radonsug utan fläkt?

Hur fungerar en passiv radonsug utan fläkt? Den har samma rör ner under grunden som en vanlig radonsug, men luften drivs bara av självdrag i stället för av en fläkt. Ibland räcker det, men oftast är ett passivt rör en förberedelse som väntar på en fläkt.

Så skiljer sig en passiv radonsug från en med fläkt

Principen är enkel. Markluften under huset innehåller radon, och vid en radonsug vill man att den luften tar vägen genom ett rör och ut över tak eller fasad i stället för att sugas in genom otätheter i grunden.

Med en fläkt skapas ett stadigt undertryck under plattan eller i krypgrunden. Utan fläkt finns ingen sådan motor. Då är det bara skillnaden i temperatur och tryck mellan marken och uteluften som får luften att röra sig i röret, och den skillnaden är allt annat än konstant.

Varför självdraget är så ojämnt

Tänk på hur huset självt fungerar. Inomhus är trycket normalt lägre än i marken, och det är just därför radon sugs in genom springor vid golvbrunnar och mellan vägg och platta. Huset drar alltså också, och ofta starkare än ett smalt rör gör.

Så en passiv lösning tävlar egentligen med husets eget undertryck. Kalla vinterdagar kan draget i röret vara märkbart. En mild och vindstilla dag kan det nästan stå still.

Det är samma mekanism som gör att en fläktdriven sug måste gå hela tiden. Stängs fläkten av kommer radonet tillbaka inom ungefär ett dygn, och en passiv sug befinner sig i praktiken ofta i det läget. Mer om det läser du i inlägget om huruvida en radonsug måste gå dygnet runt.

När självdrag faktiskt kan räcka

Jo, det finns lägen där självdraget gör nytta. Vanligast är nybyggnation, där grunden byggs tät med membran och genomföringar tätas från början. Då läggs ibland en dräneringsslang i fyllningen under plattan, och den kan senare kopplas till en fläkt om mätningen visar att det behövs.

I ett sådant hus är det den täta grunden som gör huvudjobbet. Röret är mest en försäkring.

Förutsättningarna blir bättre om marken under plattan är genomsläpplig, som grus eller makadam, eftersom luften då rör sig lätt fram till röret. Lera är tätare och ger röret mindre att arbeta med. Samtidigt är det just på grus och grusåsar som markradonet kan bli högt, så det är svårt att på förhand säga hur det slår ut i ett visst hus.

I ett befintligt hus med uppmätt förhöjd halt är det däremot sällan rimligt att lita på enbart självdrag. Markradon kan ge flera tusen Bq/m³ inomhus, och då behövs en drivkraft som inte beror på vädret.

Mätningen avgör om fläkten behövs

Har du ett passivt rör i huset, eller köper ett hus med ett sådant, börjar du med att mäta. Det officiella värdet ges av en långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Resultatet jämförs med referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde.

En korttidsmätning på minst 7 dagar kan ge en fingervisning, till exempel vid husköp. Men den är bara vägledande.

Visar mätningen ett värde under referensnivån gör självdraget, tillsammans med grunden, tydligen sitt jobb. Mät då om efter renoveringar eller ändrad ventilation, och åtminstone vart femte år. Ligger värdet över är nästa steg oftast att koppla en fläkt till det befintliga röret. Fläkten placeras utomhus eller på vinden och byts efter 10 till 15 år, medan rör och sugpunkter kan sitta kvar. Vill du förstå vad fläkten tillför kan du läsa om vad en radonfläkt gör och när den behövs.

Ibland är röret fel placerat eller igensatt, och då kan en ny sugpunkt vara enklare. Sugpunkterna ska helst sitta centralt och inte nära ytterväggen. Är källan blåbetong i stället för mark hjälper varken passiv eller aktiv sug, eftersom radonet då kommer från väggarna och behöver spädas ut med ventilation.

Nästa steg om du har ett passivt rör i huset

Egentligen handlar det om en enda fråga: räcker självdraget i just ditt hus? Det får du svar på genom en radonmätning av bostaden, och om halten är för hög kan vi hjälpa dig att installera en radonsug med fläkt på det rör som redan finns eller på en ny sugpunkt. Hembesöket är kostnadsfritt, och du når oss enklast via kontaktsidan.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.