Radonsanering Stockholm

Hur mäter man radon i marken innan man bygger?

· 4 min läsning

En tekniker gör i ordning en radondosa i vardagsrummet

Hur mäter man radon i marken innan man bygger? En radonmätning i marken görs i jordluften på själva tomten, och den kombineras med en bedömning av hur genomsläpplig jorden är. Tillsammans ger de en bild av hur mycket skydd grunden behöver.

Varför mäta i marken innan huset står där

Ett nytt hus ska klara gränsvärdet 200 Bq/m³ inomhus. Det är bindande för nybyggnation, till skillnad från det riktvärde som gäller i befintliga bostäder. Så frågan är inte om huset behöver skydd mot radon, utan hur mycket.

Och det avgörs till stor del av marken. Jordluft innehåller alltid radon, eftersom radium finns i mer eller mindre alla jordarter och bergarter. Halterna i jordluften brukar typiskt ligga mellan 5 000 och 200 000 Bq/m³, men de kan bli betydligt högre. Det är alltså inte konstigt att hitta radon i marken. Det intressanta är hur mycket, och hur lätt gasen kan röra sig mot det blivande huset.

Det här är också det enda tillfället då du kan påverka grunden fritt. När plattan väl är gjuten blir varje förändring ett ingrepp i efterhand.

Så går en radonmätning i marken till

Själva mätningen sker i jordluften, alltså luften i porerna mellan jordkornen. Man tar prov på några platser inom det område där huset ska stå, eftersom halten kan skilja sig över en och samma tomt. Värdena anges i becquerel per kubikmeter, precis som vid mätning inomhus, men nivåerna är av en helt annan storleksordning.

Mätvärdet ensamt säger ganska lite. Faktiskt är jordens genomsläpplighet minst lika viktig. En hög halt i tät lera kan vara mindre bekymmersam än en måttlig halt i grus, där gasen rör sig fritt. Därför bedöms jordarten parallellt med mätningen, och båda delarna vägs ihop när marken klassas.

Vad jordarten berättar

Sand och grus släpper lätt igenom gas. Det gör även grusig morän och gruset i åsarna. I Stockholmsområdet går stora åssystem genom länet, och gruset där består till stor del av uranrik granit, vilket gör åsmark till typisk riskmark. I grus kan gasen dessutom transporteras 20 till 40 meter under det undertryck ett hus skapar.

Tät lera ger däremot sällan problem. Men lera som är tunn, eller som har torksprickor, kan ändå släppa igenom radon.

Högrisk eller lågrisk

Resultatet brukar sammanfattas i en riskklass. Den styr sedan hur grunden utformas. Mer om vad klasserna innebär finns i inlägget om högrisk och lågriskmark.

Typ av markVad det brukar betyda för grunden
Tät lera, berg med låg uranhaltTät grund räcker oftast
Morän med varierande innehållTät grund och förberedelse för fläkt
Grus, sand, åsmarkRadonsäkert utförande med extra marginal

Tabellen är en förenkling. Två tomter med samma jordart kan ge olika resultat, och därför är mätningen på plats värd mer än en generell klassning.

Många börjar med kartan, och det är rimligt. Men den bygger på översiktliga data. Läs gärna om hur noggrann SGU:s radonkarta är för din tomt innan du drar några slutsatser av den.

Hur resultatet blir till en grund

När marken är klassad handlar resten om konstruktion. Grunden ska vara tät, och genomföringar för rör och kablar tätas noga. På mark där det behövs läggs ett membran som radonspärr. Dessutom kan man lägga en dräneringsslang i fyllningen under plattan, så att en fläkt kan anslutas senare om det skulle behövas.

Just den sista detaljen är billig försäkring. Den kostar lite i byggskedet och gör det enkelt att i efterhand skapa undertryck under plattan, ungefär som en radonsug i ett befintligt hus. Fyllningen själv ska också väljas med eftertanke, eftersom makadam och sprängsten kan påverka radonbilden.

Kommunen kan också ha synpunkter. Byggnadsnämnden kan i kontrollplanen kräva radonförebyggande åtgärder och intyg om radonhalt, så ta med markresultatet tidigt i dialogen kring bygglovet.

Mät inomhus när huset är klart

En markmätning visar förutsättningarna. Den visar inte vad som hamnar i ditt vardagsrum. Det avgörs av hur väl grunden blev utförd, och av ventilationen i det färdiga huset.

Därför bör du göra en långtidsmätning inomhus när du har flyttat in. Den görs med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april och ger det årsmedelvärde som räknas. Ligger värdet över 200 Bq/m³ är det oftast en fördel att grunden redan är förberedd för fläkt, för då går det att åtgärda markradon utan att riva upp något. Mät sedan igen efter större om eller tillbyggnader, eftersom de kan ändra hur luften rör sig genom huset.

Vill du ha hjälp att lägga upp mätningen i det nya huset kan du läsa mer om radonmätning inomhus eller kontakta oss med dina frågor. Hembesöket är kostnadsfritt, och vi går gärna igenom vad markresultatet betyder för just ditt hus.

Vanliga frågor

Måste man mäta radon i marken innan man bygger?

Nya hus ska klara gränsvärdet 200 Bq/m³ inomhus. Kommunen kan via kontrollplanen kräva radonförebyggande åtgärder, och en markmätning gör det lättare att välja rätt skydd.

Räcker kommunens radonkarta?

Nej. Riskkartorna är grova och säger inget säkert om en enskild tomt, så mätning på plats ger en bättre grund för beslut.

Vilken mark ger mest radon?

Genomsläppliga jordar som grus och åsmark är riskjordar. Tät lera ger sällan problem om den inte är tunn eller har torksprickor.

Behöver jag mäta inomhus om marken redan är mätt?

Ja. Först en långtidsmätning inomhus under eldningssäsongen visar om huset faktiskt håller en låg halt.

Vill du veta radonhalten hemma?

Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.