Hur ser blåbetong ut?

Hur ser blåbetong ut, och går det att känna igen den med blotta ögat? Blåbetongens utseende är en gråblå och porös betong som ofta liknar vanlig lättbetong så mycket att även vana ögon tvekar. Utseendet ger en ledtråd, men det säkra svaret får du först genom en mätning.

Blåbetongens utseende: färg och yta

Namnet säger det mesta. Blåbetong har en grå ton som drar åt blått, ibland nästan blygrå, medan vanlig lättbetong oftast är ljusare och mer vitgrå. Färgen kommer från alunskiffern som användes vid tillverkningen. Vill du veta mer om själva råvaran finns en egen genomgång om alunskiffer och varför den finns i blåbetongen.

Strukturen är luftig.

Bryter du en bit ser du massor av små porer, ungefär som i en torkad svamp. Materialet känns lätt i handen jämfört med vanlig betong, och det går att repa med en spik eller nyckel. Ytan blir lite sandig och dammar när den bearbetas. I ett rått snitt kan färgen vara tydligare blå än på en yta som legat öppen i många år, för smuts och åldrande gör den mattare.

Men i de flesta bostäder ser du aldrig den rena ytan. Väggarna är putsade, spacklade, målade eller tapetserade, och då är det omöjligt att se något alls. Det är först vid håltagning, i ett eluttag som byts eller i en oinredd källare som materialet visar sig.

Hur den skiljer sig från annan betong

Det är lätt att blanda ihop olika sorters betong, så här är de viktigaste skillnaderna i korthet.

Som du ser är skillnaden mellan blåbetong och annan lättbetong egentligen bara färgen. Och färgen är inte alltid pålitlig. Belysning och fukt gör att en ljus lättbetong kan se blåaktig ut och tvärtom. Vanlig gjuten betong är däremot lättare att skilja ut, eftersom den är tung, tät och ofta visar småsten i brottytan.

Var i huset du kan få syn på den

Blåbetong tillverkades från 1929 till mitten av 1970-talet, så husets byggår är en bra första ledtråd. Många flerbostadshus från miljonprogrammet har den, liksom ett stort antal småhus från 1960- och 1970-talen.

I flerbostadshus sitter den ofta i ytterväggar och icke bärande innerväggar, ibland också som golvisolering. I villor kan den finnas i källarväggar, men den användes även som fyllnad i bjälklag och i dränering. Där syns den förstås inte alls.

Så titta gärna i utrymmen som aldrig blivit inredda. Pannrum och källare har ibland kvar obehandlade väggar där färgen och porerna syns tydligt. Det är också där det lönar sig att vara uppmärksam av ett annat skäl, eftersom obehandlade ytor avger betydligt mer radon än putsade och målade.

Därför räcker inte ögat

Att titta är en bra början. Det är dock inte tillräckligt för att fatta beslut.

Det finns två skäl. Det första är att förväxlingsrisken med vanlig lättbetong är stor, särskilt på gamla eller smutsiga ytor. Det andra är att närvaron av blåbetong inte automatiskt betyder hög radonhalt. Radonet från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³, men det kan ändå hamna över referensnivån 200 Bq/m³ som gäller som årsmedelvärde i bostäder, särskilt om ventilationen är dålig. Dessutom är marken ofta den största källan även i hus med blåbetong.

En gammamätning görs med en handhållen mätare som hålls mot vägg och tak. Den visar om materialet innehåller blåbetong och ger en strålningsklass, utan att något behöver borras eller rivas. Radonhalten i luften mäter du sedan med en långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Fler sätt att ta reda på saken beskrivs i inlägget om hur man vet om huset har blåbetong.

Om det visar sig vara blåbetong

Då är det ingen anledning till oro. Det handlar om att ta reda på hur mycket radon det blir och var det kommer ifrån.

Vid radon från byggmaterial fungerar det bäst att späda ut gasen med bättre ventilation, eftersom radonet kommer från själva väggarna och inte går att stänga ute. Obehandlade väggar bör dessutom målas eller täckas. Att riva ut blåbetongen är mycket ovanligt. Du kan läsa mer om hur man åtgärdar blåbetong och vilka lösningar som passar vid olika halter.

Är du osäker på vad dina väggar är gjorda av är det enklaste att låta någon mäta. Vi har gjort det sedan 2015 som Aerius Ventilation och tar med gammamätaren vid besöket, så du får besked om både material och halt. Läs om hur en radonmätning går till eller kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.