Hur vanligt är radon i svenska hus?

Hur vanligt är radon i svenska hus? Lite radon finns i nästan alla hus, eftersom radium förekommer i mer eller mindre alla jordarter och bergarter. Förhöjda halter är däremot ovanligare, men de gäller ändå ett stort antal bostäder runt om i landet.

Hur vanligt är radon i hus över referensnivån?

Det är den siffran de flesta egentligen undrar över. Referensnivån för befintliga bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde, och det är den gränsen statistiken brukar räkna mot. Uppskattningarna av hur många bostäder som ligger över den varierar mellan 325 000 och 400 000, beroende på källa.

Det låter mycket. Och det är mycket, sett till hela landet. Samtidigt betyder det att de flesta bostäder faktiskt ligger under nivån, så det finns ingen anledning att utgå från det värsta.

Varför bryr man sig alls? Radon räknas som den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning, och omkring 500 fall per år i Sverige kopplas till radon. Gasen har varken färg eller lukt och ger inga akuta symtom, så den syns inte i vardagen.

Markradon är den vanligaste källan

När ett hus har förhöjd halt är marken oftast orsaken. Jordluften under ett hus innehåller typiskt 5 000 till 200 000 Bq/m³, och eftersom trycket inomhus normalt är lägre än i marken sugs gasen in genom otätheter i grunden. Hur det går till i detalj beskriver vi i inlägget om hur radon tar sig från marken in i huset.

Jordarten spelar stor roll. Sand och grus släpper lätt igenom gas, medan tät lera sällan ger problem om den inte har torksprickor eller är tunn. I Stockholmsområdet går dessutom stora grusåsar genom länet, och där har mycket höga inomhushalter uppmätts. Vill du veta mer om de geografiska skillnaderna finns ett separat inlägg om var det finns mest radon i Sverige.

Blåbetong finns i ungefär var tionde bostad

Den näst vanligaste källan är byggmaterialet. Blåbetong är en lättbetong gjord på alunskiffer som tillverkades ungefär mellan 1929 och 1975. Den beräknas finnas i omkring 10 procent av landets bostäder, vilket brukar anges som cirka 400 000 bostäder.

Men blåbetong betyder inte automatiskt en hög halt. Radonet från materialet ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³, och väggar som är putsade och målade eller tapetserade avger mindre än obehandlade ytor. Ventilationen avgör mycket. Ett blåbetonghus kan alltså ha både låga och förhöjda värden, och ofta bidrar marken mer än väggarna.

Så skiljer sig villor och lägenheter

Fördelningen ser olika ut beroende på hustyp. I Stockholms län fanns runt år 2000 ungefär 850 000 bostäder, varav 27 procent var småhus. Det var just småhusen som hade högst andel förhöjda värden i Stockholms stad, främst för att de har mer markkontakt per bostad.

I flerbostadshus är det oftast lägenheterna närmast marken som berörs. Gas kan ändå följa trapphus och schakt uppåt, och gavellägenheter med blåbetong i ytterväggarna är mer utsatta än andra. Bor du i en förening kan du läsa mer om radon i bostadsrätt och vem som ansvarar för vad.

Statistiken säger inget om just ditt hus

Här ligger den viktigaste poängen. Siffror på nationell nivå beskriver hur vanligt problemet är, inte vilken halt du har hemma. Två grannhus på samma gata kan ha helt olika värden, eftersom grunden och dess täthet avgör så mycket. Grannens mätresultat går därför inte att låna.

Kommunernas riskkartor har samma begränsning. De delar in mark i grova klasser och säger inget säkert om en enskild tomt.

Så hur får man veta? Genom en långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Det är den metoden som ger ett årsmedelvärde att jämföra med referensnivån. En korttidsmätning på minst 7 dagar kan ge en fingervisning, till exempel vid ett husköp, men den är bara vägledande.

Har du aldrig mätt, eller ligger den senaste mätningen mer än tio år bak i tiden, är hösten ett bra tillfälle att börja. Läs om hur en radonmätning går till, och kontakta oss om du vill ha hjälp att tolka ett resultat eller boka ett kostnadsfritt hembesök.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.