Kan bara ventilation sänka radonhalten?

Kan bara ventilation sänka radonhalten i ett hus? Ja, ibland räcker ventilation mot radon, men bara när radonet kommer från byggmaterialet och inte från marken. Kommer gasen underifrån kan fel sorts ventilation till och med höja halten.

Källan avgör om ventilation mot radon fungerar

Radon kan komma in i ett hus på två huvudsakliga sätt i Stockholmsområdet. Det ena är marken. Det andra är blåbetong i väggar eller bjälklag, en lättbetong som tillverkades mellan 1929 och 1975.

När blåbetongen är källan avger väggarna radon jämnt ut i rummen. Då fungerar utspädning. Faktiskt ger en fördubblad luftomsättning ungefär hälften så hög radonhalt, så mer frisk luft gör tydlig skillnad.

Markradon beter sig helt annorlunda. Gasen sugs in genom otätheter i grunden eftersom trycket inomhus normalt är lägre än i marken, och jordluften kan innehålla mycket höga halter. Att vädra bort något som hela tiden pressas in underifrån är en ojämn kamp.

Därför kan frånluft göra markradon värre

Mekanisk frånluft är en fläkt som drar ut luft ur huset, ofta kombinerad med friskluftsventiler. Det låter som en självklar lösning.

Men fläkten skapar undertryck inomhus. Och undertryck är just det som drar in jordluft genom sprickor och springor mellan vägg och platta. I ett hus med markradon kan alltså en frånluftsfläkt öka inflödet i stället för att minska det. Vi har skrivit mer om det i inlägget om hur en frånluftsfläkt kan öka radonhalten.

Frånluft passar därför främst lätta fall med blåbetong, där halten ligger runt 200 till 250 Bq/m³ och huset är ett enplanshus upp till ungefär 130 m². Där kan den räcka. Som ensam åtgärd mot markradon ska den inte användas.

FTX, radonsug och när de behövs

FTX betyder att huset får både från och tilluft, med värmeåtervinning på 80 till 90 procent. Trycket blir balanserat, så systemet drar inte in jordluft på samma sätt som ren frånluft. För radon från blåbetong är FTX ofta det som fungerar bäst, särskilt när halterna är högre än vad frånluft klarar.

Mot ren markradon är FTX däremot sällan den bästa enskilda åtgärden. Det kan kräva kraftigt överdimensionerade aggregat och kanaler för att späda ut tillräckligt. Så när grunden läcker är det oftast effektivare att hindra gasen från att komma in än att försöka vädra ut den efteråt.

Det gör en radonsug. Den skapar undertryck under plattan eller i krypgrunden och leder ut gasen över tak eller fasad innan den når bostaden. Vid markradon över 500 Bq/m³ är radonsug i praktiken ofta den enda åtgärd som räcker.

När huset har båda källorna

Det är inte ovanligt att ett hus från 60 eller 70 talet har blåbetong och samtidigt står på genomsläpplig mark. Då kombinerar man radonsug och FTX, eftersom de löser olika delar av problemet.

Jämförelse av ventilation och radon per situation

Tabellen visar hur ventilation och andra åtgärder brukar fördelas beroende på var radonet kommer ifrån.

Så skiljer man mark från byggmaterial

Ett förhöjt värde säger inget om varifrån radonet kommer. Det behöver utredas.

En gammamätare som hålls mot väggar och tak visar om det finns blåbetong i huset. En sniffmätning hittar i stället var markradonet läcker in, till exempel vid en golvbrunn eller en spricka längs ytterväggen. Med de två mätningarna går det oftast att avgöra om ventilation räcker eller om grunden behöver åtgärdas. Och tänk på att marken ofta är den största källan även i hus som har blåbetong, så att hitta blåbetong i väggen betyder inte automatiskt att väggen förklarar hela värdet.

Själva grundvärdet kommer från en långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Bara den ger ett årsmedelvärde som går att jämföra med referensnivån 200 Bq/m³. Vill du läsa mer om hur valet av metod går till finns inlägget så väljer du rätt metod för att sanera radon.

Efter åtgärden: mät igen

Oavsett vilken åtgärd som väljs vet du inte om den fungerar förrän du har mätt. En kort mätning ger en snabb fingervisning. Långtidsmätningen under eldningssäsongen är den som räknas.

Samma sak gäller om du senare ändrar ventilationen, till exempel byter fläkt eller tätar fönster. Sådant kan påverka radonhalten åt båda hållen. Åtgärdade hus bör dessutom mätas om vart femte år.

Är du osäker på var radonet i ditt hus kommer ifrån är en radonmätning med gammamätning ett bra första steg. Visar den att grunden läcker beskriver vi möjliga åtgärder på sidan om radonsanering. Vill du hellre att någon tittar på huset på plats kan du kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök, så går vi igenom mätvärden och ventilation tillsammans med dig.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.