Köpa hus med blåbetong: det här bör du känna till

Går det att köpa ett hus med blåbetong utan att ta onödiga risker? Ja, det gör det i de flesta fall, så länge du vet vilken radonhalt huset faktiskt har och vad som krävs för att sänka den. Blåbetongen i sig är sällan skälet att avstå från ett köp, men den är ett skäl att ställa rätt frågor.

Blåbetong betyder inte automatiskt höga halter

Blåbetong är lättbetong gjord på alunskiffer. Den tillverkades mellan 1929 och 1975 och finns i ungefär 10 procent av landets bostäder, så den dyker upp i många hus från den perioden. Vill du veta mer om materialet finns en genomgång i vad blåbetong är.

Men att materialet finns i väggarna säger inte vad du kommer att andas. Radonet från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³, och i många hus är halten betydligt lägre. Mycket beror på ytorna. Putsade och målade väggar avger klart mindre än obehandlade eller tunt spacklade.

Och här finns en sak som ofta glöms bort. Marken är den vanligaste källan till förhöjt radon, även i hus som har blåbetong. Ett hus kan alltså ha båda källorna samtidigt, och då behöver åtgärden se annorlunda ut.

Frågor till säljaren när du ska köpa hus med blåbetong

Det finns inget lagkrav som hindrar att ett hus säljs med en halt över referensnivån 200 Bq/m³. Det är en fråga för dig och säljaren att lösa i affären. Samtidigt ska säljaren lämna ut tidigare mätningar, och mäklaren har upplysningsplikt.

Så börja med att be om alla gamla mätresultat. Fråga när mätningen gjordes och hur länge den pågick. En mätning som gjordes på sommaren, eller före en större renovering, säger mindre än du tror. Fråga också hur många dosor som användes och i vilka rum, eftersom för få eller konstigt placerade dosor kan ge en missvisande bild.

Fråga sedan om huset har åtgärdats. Har någon installerat radonsug eller byggt om ventilationen? I så fall vill du veta om det gjorts en ny mätning efteråt. Fråga gärna om det har renoverats sedan dess, för både byggarbete och ändrad ventilation kan påverka halten.

Grannens resultat duger däremot inte som svar. Varje hus är unikt.

Vilka mätningar hinner du göra före köpet?

Problemet är tiden. En långtidsmätning med spårfilmsdosor är den enda som ger ett officiellt årsmedelvärde, och den kräver minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Det passar sällan en budgivning.

En korttidsmätning tar minst 7 dagar, helst 10, och kan göras året runt. Den är bara vägledande. Men vid ett husköp är den ofta det rimligaste sättet att få en första bild. Till det kan en gammamätning visa om väggarna faktiskt innehåller blåbetong och hur mycket de strålar. Hur den går till beskriver vi i så fungerar en gammamätare för blåbetong.

Ett kort värde ska tolkas försiktigt. Ligger det högt är det ett skäl att diskutera med säljaren, inte ett facit.

En rimlig åtgärdsplan efter tillträdet

När du väl har flyttat in gör du en långtidsmätning under eldningssäsongen. Placera dosor i vardagsrum och sovrum, och minst en per våningsplan med bostadsyta. Lev och vädra som vanligt under tiden.

Visar mätningen ett värde över referensnivån är nästa steg att ta reda på varifrån radonet kommer. Det är här utredningen gör skillnad. Gammamätning visar byggmaterialets bidrag, och sniffmätning visar var markradon eventuellt läcker in genom grunden.

Åtgärden följer källan

Kommer radonet från blåbetongen är ventilation det som fungerar, eftersom gasen behöver spädas ut. En fördubblad luftomsättning ger ungefär halverad halt. Vid låga halter kring 200 till 250 Bq/m³ kan friskluftsventiler och mekanisk frånluft räcka, medan FTX passar bättre vid högre halter. Obehandlade väggar bör dessutom målas eller putsas.

Är marken källan hjälper ventilation däremot dåligt. Då är en radonsug under plattan oftast det effektiva valet, och i hus med båda källorna kombineras radonsug med FTX. Att riva ut blåbetongen är mycket ovanligt och blir aktuellt först vid extrema halter eller en stor renovering.

Efter åtgärden mäter du igen. Först då vet du att det fungerade. Åtgärdade hus bör sedan mätas om vart femte år.

Hälsorisken i rätt proportion

Radon ger inga symtom, så du märker ingenting i vardagen. Risken för lungcancer ökar med ungefär 16 procent per 100 Bq/m³ räknat över livet, och rökning förstärker den kraftigt. Det är skälet att ta ett förhöjt värde på allvar. Men det är också en risk som går att mäta och i de flesta fall sänka med begränsade ingrepp.

Står du inför ett köp kan vi hjälpa dig med en radonmätning i huset och en gammamätning som visar om väggarna innehåller blåbetong. Aerius Ventilation har arbetat med detta sedan 2015, och hembesöket är kostnadsfritt. Hör av dig till oss så går vi igenom vad som är rimligt i just ditt fall.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.