Radon i krypgrund och torpargrund

Kan det komma in radon i en torpargrund eller en krypgrund? Ja, luftspalten under golvet hindrar inte markradon av sig själv, och ett trägolv över en sådan grund är ofta otätare än man tror. Hur mycket som faktiskt når rummen där du bor går bara att få veta genom en mätning.

Varför luftspalten inte stoppar radon

Radon bildas när radium sönderfaller. Och radium finns i mer eller mindre alla jordarter och bergarter, så marken under ditt hus avger gas oavsett var du bor. I en torpargrund eller krypgrund ligger jorden öppen mot luftspalten, och gasen sipprar upp och blandas med luften där.

Det som avgör är trycket. Inomhus är trycket normalt lite lägre än i marken, särskilt under eldningssäsongen när varm luft stiger och lämnar huset högt upp. Huset suger alltså luft underifrån. Ett bjälklag av trä har skarvar och genomföringar för rör och el, och där hittar luften från grunden en väg upp. Hur det går till i detalj beskriver vi i hur radon tar sig från marken in i huset.

Jordluft innehåller typiskt mellan 5 000 och 200 000 Bq/m³. Det behövs alltså inte särskilt mycket läckage för att halten inomhus ska påverkas.

Radon i torpargrund jämfört med andra grunder

Ingen grundtyp är automatiskt säker, men de läcker på olika sätt. Tabellen ger en grov bild.

Skillnaden mellan en torpargrund och ett hus på plintar ligger egentligen i hur instängd luften under golvet är. Ju mer sluten grunden är, desto mer liknar den ett förråd av jordluft precis under bjälklaget. Vilken jord huset står på spelar också roll. Sand och grusig morän släpper igenom gas lätt, medan tät lera sällan ger problem om den inte är tunn eller har torksprickor.

Vad ventilationen av grunden betyder för radonet

Många tänker att ventilerna i sockeln löser saken. De hjälper en del, för uteluft som strömmar genom luftspalten späder ut gasen där. Men utspädningen räcker inte alltid. Är marken genomsläpplig och bjälklaget otätt kan huset ändå dra upp mer än ventilationen hinner föra bort.

Samtidigt finns det en fälla inne i huset. En mekanisk frånluftsfläkt utan tillräckligt med uteluftsintag skapar undertryck i bostaden, och då ökar suget genom golvet. Vid markradon ska frånluft aldrig ge undertryck. Därför är ökad ventilation inomhus sällan rätt väg när gasen kommer underifrån, det är oftast effektivare att hindra den från att komma in.

Radon ger inga symtom och har varken färg eller lukt. Det är skälet till att mätning är det enda sättet att veta.

Så mäter du och så kan en åtgärd se ut

Börja med en långtidsmätning med spårfilmsdosor. Den ska pågå i minst 60 dagar under eldningssäsongen, mellan 1 oktober och 30 april, för att ge ett årsmedelvärde. Just nu är alltså en bra tid att starta. Placera dosorna i vardagsrum och sovrum, och minst ett rum per våningsplan med bostadsyta. Lev och vädra som vanligt under perioden.

Resultatet jämförs med referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Ligger du under den behöver du inte göra något mer än att mäta om efter större ombyggnader. Ligger du över är nästa steg att ta reda på var gasen kommer in. En sniffmätning kan hitta läckorna i bjälklaget.

Radonsug i krypgrunden

Den vanligaste åtgärden mot markradon i en krypgrund är en radonsug. En fläkt skapar ett lätt undertryck i själva krypgrunden, så att jordluften leds ut över tak eller fasad i stället för upp genom golvet. Fläkten måste gå dygnet runt. Stängs den av kommer radonet tillbaka inom ett dygn. Ett undertryck i krypgrunden kan öka värmeförlusten något, och det är bra att känna till innan. Tätning av genomföringar i bjälklaget görs ofta som ett komplement. Efteråt mäter man igen, och ett åtgärdat hus bör mätas om vart femte år.

Är du osäker på om källan ens är marken? Då kan en gammamätning visa om väggarna innehåller blåbetong, för då är det ventilation snarare än sug som hjälper.

Vill du veta hur det står till i ditt hus är en radonmätning under eldningssäsongen det naturliga första steget. Har du redan ett förhöjt värde eller frågor om din grund kan du kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök, så går vi igenom grunden tillsammans med dig.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.