Radonduk: vad är det och när räcker den?

Vad är en radonduk, och räcker den för att hålla radonet borta? En radonduk, även kallad radonmembran, är en tät skiva som läggs mellan marken och huset för att hindra gas från att tränga upp. Den gör nytta i nybyggnation, men i ett hus som redan står där är den sällan lösningen i sig.

Så fungerar en radonduk

Tanken är enkel. Marken innehåller radon, och eftersom trycket inomhus normalt är lägre än trycket i marken sugs gasen in genom varje otäthet i grunden. En duk lägger ett tätt skikt i vägen.

Duken, eller membranet, hör till det vi kallar radonspärrar. Den används vid nybyggnation och större renoveringar, där grunden ändå ligger öppen. Då går den att lägga rätt, med överlapp och tätade skarvar.

Det är just skarvarna och genomföringarna som avgör resultatet. Ett rör genom plattan, en ledning eller en skarv som inte är tät räcker för att gasen ska hitta in. Duken är alltså bara så bra som sitt sämsta hörn.

Varför duken sällan räcker i ett befintligt hus

I ett färdigt hus går det oftast inte att lägga någon duk under plattan. Och det man kan göra uppifrån, till exempel lägga ett membran på golvet, hjälper bara om varje spricka och rörgenomföring också blir täta. Det är svårt, eftersom otätheter i grunder är diffusa och svåra att hitta.

Därför är det i regel effektivare att hindra inträngningen från marksidan än att försöka täta allt inifrån. Den metoden är en radonsug, där en fläkt skapar undertryck under plattan eller i krypgrunden och leder ut gasen över tak eller fasad. Hur den går till kan du läsa mer om i Radonsug i platta på mark: så placeras röret.

Samma resonemang gäller tätning. Den fungerar när halten redan är låg och läckorna är få och lätta att hitta, men den räcker sällan vid höga halter. Vill du förstå den gränsen närmare finns det en bra genomgång i Hjälper det att täta sprickor och rörgenomföringar mot radon?.

När duk räcker och när den inte gör det

Det handlar mest om vad du bygger eller gör och var radonet kommer ifrån. Tabellen sammanfattar det.

Raden om blåbetong är värd att stanna vid. Blåbetong är en alunskifferbaserad lättbetong som tillverkades 1929 till 1975, och radonet kommer då från materialet självt. Ett membran i marken ändrar ingenting där. Då är det utspädning genom ventilation som fungerar.

Börja med mätning och utredning

Radon syns och smakar inte, så det går inte att avgöra utan mätning. Standard är långtidsmätning med spårfilmsdosor, minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april, och det är den som ger ett officiellt värde. Referensnivån för befintliga bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde.

Visar mätningen ett förhöjt värde är nästa steg att ta reda på källan. Gammamätning visar om det finns blåbetong, och sniffmätning visar var markradonet läcker in. Först då går det att välja metod. Så går en sådan process till steg för steg beskrivs i Så väljer du rätt metod för att sanera radon.

Efter en åtgärd mäter man om. En kort mätning bekräftar snabbt, och långtidsmätningen är den som gäller officiellt. Åtgärdade hus bör mätas om vart femte år.

Nästa steg

Har du byggt nytt eller renoverar grunden kan en radonduk vara en del av ett bra skydd. Har du ett befintligt hus med förhöjt värde börjar vi med att mäta radon så att du ser var du står, och därefter är radonsanering ofta vägen vidare. Vi på Aerius Ventilation, grundat 2015, har hjälpt över 70 000 hushåll och gör mätning, utredning, åtgärd och efterkontroll i en leverans. Hembesöket är kostnadsfritt, och du når oss via kontakt.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.