Radonpump: finns det och hur skiljer den sig från radonsug?

Finns det något som heter radonpump, och är det något annat än en radonsug? Svaret är att en radonpump i praktiken är samma sak som en radonsug, bara med ett annat namn. Båda orden beskriver en fläkt som suger bort radonhaltig luft under huset innan den hittar in i bostaden.

Varför ordet radonpump dyker upp

Ordet är logiskt. Det låter som något som pumpar bort radon, och det är ungefär vad som händer. Men i branschen säger man nästan alltid radonsug, och det är det ordet du möter i offerter och beskrivningar.

Så om en granne berättar att hen har skaffat en radonpump, eller om du själv har sökt på ordet, handlar det med största sannolikhet om samma lösning. Ibland används också ordet radonfläkt, men det syftar egentligen bara på själva fläkten som driver systemet. Läs gärna mer om den delen i Radonfläkt: vad gör den och när behövs den?.

Så fungerar en radonsug, eller radonpump

Principen är enkel.

Luften inomhus har normalt ett lite lägre tryck än luften i marken. Därför sugs jordluft in genom otätheter i grunden, och jordluft kan innehålla mycket radon. En radonsug vänder på det förhållandet. Den skapar ett undertryck under bottenplattan eller i krypgrunden, så att gasen leds ut över tak eller fasad i stället för att ta vägen genom golvet.

Själva installationen består av sugrör ner under plattan och en fläkt som sitter en bit ifrån sugpunkterna. Till det kommer ett avluftsrör som släpper ut luften. Vid montering borras hål på ungefär 110 till 120 mm genom plattan, och man gräver ur cirka 30 cm av gruset eller makadamen under för att få en liten kammare där röret mynnar. Fläkten drar 20 till 40 W och måste gå dygnet runt. Stängs den av kommer radonet tillbaka, oftast inom ett dygn.

Vad som avgör hur snabbt den verkar

Materialet under plattan spelar stor roll. Grus och makadam släpper igenom gasen lätt, och då märks effekten snabbt. Lera är tätare. Där kan det ta några veckor, och ibland behövs fler sugpunkter eller en starkare fläkt.

Radonpump och radonbrunn i jämförelse

Eftersom namnen lätt blandas ihop kan det hjälpa att se dem bredvid varandra. Radonbrunnen är faktiskt den enda av dem som bygger på en annan placering.

När passar en radonsug, och när gör den det inte?

En radonsug är gjord för markradon. Det är den vanligaste orsaken till förhöjda halter, och den passar hus med platta på mark, källare med platta mot marken och krypgrund. Vid riktigt höga halter av markradon, över 500 Bq/m³, är radonsug i praktiken ofta den åtgärd som räcker.

Däremot hjälper den inte när radonet kommer från byggmaterialet. I hus med blåbetong avges gasen från väggarna, och då är det bättre ventilation som gör skillnad. Finns både blåbetong och markradon i samma hus kombinerar man ofta radonsug med FTX. Vill du jämföra alternativen mer i detalj finns en genomgång i Så väljer du rätt metod för att sanera radon.

Placeringen spelar också roll. Sugpunkterna bör sitta centralt i huset, gärna nära en bärande innervägg och på en undanskymd plats som en garderob. Ett sluttningshus eller en delad platta kan behöva fler sugpunkter. Och innan någon borrar behöver man kontrollera var golvvärme och ledningar går.

Mät först och kontrollera efteråt

Det är lätt att vilja gå direkt på lösningen. Men en radonsug är bara rätt svar om marken är källan, och det går inte att avgöra på känn. Radon har varken färg eller lukt och ger inga symtom, så mätning är enda sättet att veta.

Själva utgångspunkten är en långtidsmätning med radondosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Ligger årsmedelvärdet över referensnivån 200 Bq/m³ är nästa steg att ta reda på varifrån radonet kommer. En gammamätning visar om väggarna innehåller blåbetong, och en sniffmätning kan peka ut var markradonet läcker in. Först därefter väljer man åtgärd. Du kan läsa mer om upplägget på sidan om radonmätning i hemmet.

Efter installationen görs en ny mätning. En kort mätning ger snabbt en fingervisning, men det är en ny långtidsmätning under eldningssäsongen som visar årsmedelvärdet. Fläkten håller i regel 10 till 15 år, och när den byts kan rör och sugpunkter oftast vara kvar. En årlig titt på fläkten är klokt, och ett åtgärdat hus bör mätas om vart femte år.

Själva installationen tar för det mesta en arbetsdag. Det är alltså sällan något stort ingrepp i hemmet, även om ledtiden innan arbetet startar kan variera.

Har du en mätning som visar förhöjda halter, eller funderar du på om det är dags att mäta, kan du läsa om hur vi arbetar med radonsanering i villor och föreningar. Vill du hellre prata direkt går det bra att kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök, så tittar vi på grunden tillsammans och resonerar om vilken lösning som passar ditt hus.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.