Radonskydd i huset: vad innebär det?

Vad innebär radonskydd i ett hus? Radonskydd är allt som hindrar radon från att komma in i bostaden, eller som späder ut och leder bort det som ändå tar sig in. Och i praktiken finns två ganska olika sorter: skydd som byggs in när huset uppförs och åtgärder som görs i efterhand.

Två sorters radonskydd

Skillnaden handlar om tidpunkt. När ett hus byggs går det att planera grunden så att markluften aldrig får en enkel väg in. I ett befintligt hus ligger grunden redan där den ligger, så då får man i stället arbeta med det som går att ändra.

Det låter som en detalj. Men det påverkar vilka metoder som finns att välja mellan, hur stort ingreppet blir och vad som styr beslutet. I ett nybygge styr reglerna. I ett äldre hus styr mätresultatet och var radonet faktiskt kommer ifrån.

Varför bry sig alls? Radon syns inte och luktar inget, och det ger inga symtom. Samtidigt är det efter rökning den vanligaste orsaken till lungcancer, och cirka 500 fall per år i Sverige beror på radon. Det enda sättet att veta hur det ser ut hemma är att mäta.

Radonskydd vid nybyggnation

För nya byggnader finns ett gränsvärde på 200 Bq/m³, och det är bindande. Därför byggs skyddet in från början. Grunden görs tät, och ofta läggs ett membran eller en radonspärr som hindrar gasen nerifrån. Genomföringar för rör och kablar tätas. Dessutom kan man lägga en dräneringsslang i fyllningen under plattan, så att en fläkt går att ansluta senare om det skulle behövas.

Just den slangen är en smart försäkring. Den kostar lite insats under byggtiden och sparar ett större ingrepp längre fram. Kommunens byggnadsnämnd kan också kräva radonförebyggande åtgärder i kontrollplanen och ett intyg om radonhalt innan huset tas i bruk.

Vill du läsa mer om hur det går till i praktiken finns en genomgång av radonsäkert utförande vid nybyggnation.

Radonskydd i efterhand i ett befintligt hus

Här ser det annorlunda ut. Membran under plattan är sällan ett alternativ när huset redan står där. Så i stället väljer man åtgärd efter källan, och källan tar man reda på genom mätning och utredning först.

Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda halter. Gasen sugs in genom otätheter i grunden eftersom trycket inomhus normalt är lägre än i marken. Mot det fungerar det oftast bättre att hindra inträngningen än att bara ventilera mer. Kommer radonet däremot från blåbetong i väggarna hjälper en radonsug inte alls, och då är det utspädning genom ventilation som gäller. En fördubblad luftomsättning ger ungefär hälften så hög radonhalt.

Tabellen visar hur källa och åtgärd brukar höra ihop:

Tätning av sprickor och rörgenomföringar finns också med. Den räcker sällan ensam vid höga halter, men den är ett bra komplement. Har huset egen bergborrad brunn kan vattnet vara en källa, och då behövs en radonavskiljare på inkommande ledning. Mer om hur man väger metoderna mot varandra finns i texten om hur du väljer rätt metod för att sanera radon, och vår sida om radonsanering beskriver arbetet steg för steg.

Vilken nivå gäller för ditt hus?

För befintliga bostäder är 200 Bq/m³ en referensnivå, räknat som årsmedelvärde. Den är inte juridiskt bindande på samma sätt som kravet på nya hus. Ändå räknas en halt över referensnivån som olämplig, och den bör åtgärdas.

Ansvaret skiljer sig mellan boendeformer. Villaägaren ansvarar själv, och i de flesta kommuner är åtgärder i småhus frivilliga. Hyresvärdar och bostadsrättsföreningar har däremot en skyldighet att göra egenkontroll, och över 200 Bq/m³ betraktas det som en olägenhet som ska åtgärdas.

WHO har för övrigt ett lägre mål, under 100 Bq/m³. Det säger något om att radon är värt att hålla så lågt som det rimligen går.

Så vet du att skyddet fungerar

Egentligen är skyddet inte klart förrän det är kontrollerat. Efter en åtgärd görs en ny mätning. En kort mätning med elektroniskt instrument ger snabbt en fingervisning, men det officiella värdet kommer från en långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april.

Efter en radonsug märks effekten ofta inom några dagar. Ligger det lera under plattan kan det ta några veckor. Fläkten i en radonsug måste gå dygnet runt, för stängs den av kommer radonet tillbaka inom ett dygn.

Sedan handlar det om underhåll. Ett åtgärdat hus bör mätas om minst vart femte år, och även efter en renovering eller tillbyggnad som kan påverka grunden eller ventilationen. Fläkten håller normalt 10 till 15 år, och vid byte kan rör och sugpunkt återanvändas.

Funderar du på hur det står till i ditt eget hus är en radonmätning det naturliga första steget. Vill du hellre prata igenom resultatet eller få hjälp att hitta källan kan du kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök, så går vi igenom vilket radonskydd som passar just din grund.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.