Radonskydd i platta på mark

Hur fungerar radonskydd i en platta på mark? Kort sagt handlar det om att göra plattan så tät som möjligt och att ge gasen under huset en annan väg ut än in genom golvet. Det mesta avgörs av små detaljer vid skarvar och genomföringar.

Varför plattan drar in markradon

Huset suger. Inomhus är trycket normalt lite lägre än i marken, och därför dras jordluft in genom varje otäthet som finns i grunden. Jordluften innehåller typiskt mellan 5 000 och 200 000 Bq/m³, så även ett litet läckage kan märkas i inomhusluften.

Själva betongen är egentligen ganska tät. Det är skarvarna som släpper igenom. Mer om det kan du läsa i inlägget släpper betongplattan igenom radon. Ligger huset dessutom på grus eller makadam kan gasen färdas långt under plattan, i gruset ibland 20 till 40 meter, innan den hittar en springa.

Konstruktionsdetaljer i radonskydd för platta på mark

När man bygger nytt är tätheten grunden i skyddet. Fyra saker brukar göra störst skillnad: en tät grund utan sprickor, ett membran eller en radonspärr, noggrann tätning av alla genomföringar och en dräneringsslang i fyllningen under plattan som kan kopplas till en fläkt senare om det behövs.

Den sista detaljen är lätt att glömma. Men den kostar lite i byggskedet och gör att en framtida åtgärd blir enkel.

Där läckorna oftast sitter

Jo, det är nästan alltid samma ställen. Springan mellan yttervägg och platta, rörgenomföringar för avlopp och vatten och rensbrunnar samt sprickor som uppstått när betongen torkat. Kontrollera också vattenlåsen i golvbrunnarna, för en uttorkad brunn är i praktiken ett öppet hål ner i fyllningen.

Ett befintligt hus med platta

Har du redan ett hus på platta går det inte att lägga in ett membran i efterhand. Där blir det i stället tätning och sug.

Tätning av synliga läckor fungerar när halten är måttlig och läckorna är få och lätta att hitta. Med en sniffmätning går det att lokalisera exakt var gasen kommer in. Vid högre halter räcker tätning sällan, eftersom otätheter i en grund ofta är diffusa och svåra att komma åt.

Så den vanligaste lösningen är en radonsug. Man borrar hål på ungefär 110 till 120 mm genom plattan, gräver ur cirka 30 cm av gruset under och sätter ner rör. En fläkt skapar sedan undertryck under plattan, och gasen leds ut över tak eller fasad innan den når bostaden. Hur det går till steg för steg beskriver vi på sidan om att installera radonsug. Tätningen av genomföringar görs då som ett komplement.

Vad marken under plattan betyder

Materialet under plattan påverkar både risken och åtgärden. Grus och sand släpper igenom gas lätt. Det gör läckaget större, men samtidigt fungerar en radonsug snabbt där, ofta med märkbar effekt efter några dagar.

Lera är tätare. Där kan det ta några veckor innan effekten syns, och ibland behövs fler sugpunkter eller en starkare fläkt. Ett sluttningshus eller en delad platta kan också kräva fler sugpunkter. Vill du förstå hela vägen från jord till rumsluft finns inlägget om hur radon tar sig från marken in i huset.

Hur du vet att skyddet fungerar

Det enda sättet att veta är att mäta. Radon syns inte och märks inte.

En långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april ger det årsmedelvärde som jämförs med referensnivån 200 Bq/m³ för bostäder. En kortare mätning efter en åtgärd ger ett snabbt besked, men långtidsmätningen är den som räknas. Efter en åtgärd bör huset mätas om vart femte år, och även efter renoveringar som rör grunden eller ventilationen. Stängs fläkten i en radonsug av kommer radonet tillbaka inom ett dygn, så den ska gå hela tiden.

Vill du veta hur det ser ut i ditt hus börjar du med en radonmätning. Visar den förhöjda värden går vi igenom grunden och föreslår en lämplig radonsanering utifrån källan. Hembesöket är kostnadsfritt, och du når oss enklast via kontaktsidan.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.