Riva blåbetong: så går det till

Går det att riva blåbetong ur ett hus, och hur går det i så fall till? Ja, det går, men att riva ut blåbetongen är mycket ovanligt och görs i praktiken bara vid extrema radonhalter eller när huset ändå ska byggas om ordentligt. För de flesta finns det enklare vägar till en lägre radonhalt, och det lönar sig att förstå dem innan man tar fram slägghammaren.

När är det rimligt att riva blåbetong?

Kort svar: sällan.

Blåbetong är lättbetong gjord på alunskiffer och tillverkades mellan 1929 och 1975. Den sitter i många villor och flerbostadshus från den tiden, ofta i ytterväggar och innerväggar, ibland som fyllnad i bjälklag eller som golvisolering. Att den finns i huset betyder inte automatiskt att radonhalten är hög. Radon från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³, men i dåligt ventilerade hem kan det bli mer än så.

Rivning blir aktuellt främst i två lägen. Det ena är när halterna är extrema och ventilation inte räcker. Det andra är när du ändå planerar en stor renovering där väggarna öppnas eller byts, och det då känns naturligt att få bort materialet samtidigt. Vill du läsa mer om var materialet brukar sitta finns en genomgång i var i huset blåbetongen sitter.

Ta reda på källan innan något rivs

Här går många fel. Marken är ofta den största radonkällan, även i hus som har blåbetong. River du väggarna och radonet egentligen kommer underifrån har du gjort ett stort ingrepp utan att lösa problemet.

Så börja med en ordentlig utredning. En långtidsmätning med radondosor under eldningssäsongen ger årsmedelvärdet. En gammamätning med handhållen mätare mot väggar och golv visar var blåbetongen faktiskt sitter och ger en strålningsklass. Och en sniffmätning kan visa om gas läcker in genom grunden. Tillsammans skiljer de mark och byggmaterial åt, vilket avgör vilken åtgärd som är rimlig.

Tabellen visar hur alternativen brukar förhålla sig till varandra:

Ventilation fungerar mot blåbetong eftersom radonet späds ut. En fördubblad luftomsättning ger ungefär hälften så hög radonhalt. Obehandlade väggar kan dessutom putsas eller målas, eftersom öppna ytor avger betydligt mer än täckta. Mer om de vägarna finns på sidan om att åtgärda blåbetong.

Så planeras själva rivningen

Om utredningen ändå pekar mot rivning är planeringen det som avgör hur bra det blir. Gammamätningen ger en karta över vilka väggar och bjälklag som innehåller blåbetong, och den kartan är underlaget för vad som ska bort. Ofta handlar det inte om hela huset utan om vissa väggar eller en del av ett bjälklag.

Bärande väggar kräver konstruktör. Det låter självklart, men i äldre hus är det inte alltid uppenbart vad som bär, och blåbetong användes både i bärande och icke bärande delar. Rivning av en vägg innebär också att den ska ersättas med något, så tänk igenom nytt material och ny isolering innan du börjar.

Damm är den praktiska frågan som oroar flest. Själva gasen är inte det stora bekymret, det är radondöttrarna som fastnar på damm och partiklar i luften och följer med andetaget. Arbeta därför med god dammhantering, avskärma rummet från resten av bostaden och vädra ordentligt. Mer om just det finns i blåbetongdamm vid renovering.

Rivningsmassor och avfall

Vad händer med betongen när den väl är ute? Det är en fråga att lösa redan i planeringen, inte när containern står på uppfarten.

Blåbetong innehåller uran och radium från alunskiffern, och därför bör massorna inte bara blandas med övrigt byggavfall utan att du har frågat först. Kontakta din kommun eller den avfallsanläggning som ska ta emot materialet och fråga hur de vill att blåbetong lämnas. Anlitar du en rivningsentreprenör bör hanteringen av massorna stå tydligt i avtalet. Det gör det enklare för båda parter, och du vet att materialet hamnar rätt.

Behåll gärna dokumentationen från gammamätningen. Den visar vad som rivits och kan vara värdefull om huset säljs längre fram, eftersom säljaren ska lämna uppgifter om tidigare mätningar.

Kontrollmät när arbetet är klart

En rivning är en stor förändring av huset, och radonhalten kan påverkas åt båda håll. Öppnade bjälklag och nya genomföringar kan till exempel ge markradon nya vägar in. Därför ska du alltid göra en ny mätning efter större renovering eller ombyggnad. En korttidsmätning ger en snabb fingervisning, men det är långtidsmätningen mellan 1 oktober och 30 april, minst 60 dagar, som visar årsmedelvärdet. Hamnar det över referensnivån 200 Bq/m³ är nästa steg att ta reda på varför, och då kan det mycket väl vara marken som visar sig.

Står du inför ett beslut om att riva eller behålla blåbetongen är en ordentlig radonmätning med gammamätning det bästa första steget, eftersom den visar om rivning alls behövs. Vi kommer gärna ut och tittar på huset, hembesöket är kostnadsfritt. Hör av dig till oss så går vi igenom ditt hus tillsammans.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.