Siporex och radon: är det samma sak som blåbetong?
· 4 min läsning

Är Siporex samma sak som blåbetong, och kan väggar av det ge radon? Kort svar: Siporex är ett varumärke för lättbetong, och blåbetong är lättbetong som tillverkats med alunskiffer. Det är alltså råvaran som avgör om väggen avger radon, inte namnet som står på ritningen.
Ett varumärke som blev ett vardagsord
Det här förväxlas ofta. Många säger Siporex om alla väggar av lättbetong, ungefär som man säger termos om en termosflaska oavsett tillverkare. Så när en mäklare, en granne eller en gammal ritning nämner Siporex betyder det egentligen bara att huset har lättbetong någonstans.
Men lättbetong är ett brett begrepp. Det finns lättbetong med alunskiffer och lättbetong utan, och utifrån namnet går det inte att säga vilken sort du har.
Därför räcker det inte att veta vilket märke väggen har. Man behöver veta vad den är gjord av.
Vad som gör lättbetong till blåbetong
Alunskiffer är en bergart som innehåller uran. När uranet sönderfaller bildas radium, och radium i sin tur bildar radon. Blandades alunskiffer in i lättbetongen följde den egenskapen med in i väggen, och det är den varianten som kallas blåbetong. Vill du förstå skillnaden mer i detalj har vi skrivit om lättbetong och blåbetong sida vid sida.
Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975, och vissa uppgifter sträcker perioden till 1978. Den finns i ungefär 10 procent av landets bostäder. Stockholmsregionen hör till de områden där den är som vanligast, både i flerbostadshus från miljonprogrammet och i småhus från 1960 och 1970-talen.
Samtidigt betyder blåbetong i huset inte automatiskt att radonhalten är hög. Ytbehandlingen spelar stor roll. En obehandlad eller tunt spacklad vägg avger betydligt mer än en vägg som är putsad och målad eller tapetserad. Ventilationen påverkar också hur mycket som blir kvar i rumsluften.
Siporex och radon jämfört med blåbetong
Här är skillnaderna i korthet. Tabellen visar varför ett märkesnamn inte säger något om radon.
| Lättbetong utan alunskiffer | Blåbetong | |
|---|---|---|
| Råvara | Saknar alunskiffer | Alunskiffer ingår |
| Radon från väggen | Sällan orsaken till förhöjd halt | Kan ge förhöjd halt |
| Tillverkningstid | Även efter 1970-talet | 1929 till 1975 |
| Vad som brukar hjälpa | Leta källan i marken | Bättre ventilation |
Radon från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³. I dåligt ventilerade hem kan det ändå gå över den nivån, så det är inget man ska avfärda bara för att källan är väggen och inte marken.
Så tar du reda på vad dina väggar består av
Färgen är inte att lita på. Blåbetong kan vara gråblå, men målade och putsade ytor döljer det, och lättbetong i allmänhet ser ganska lika ut.
Det säkra sättet är en gammamätare. Den hålls mot väggar och golv och visar om materialet strålar mer än vanligt, och den ger dessutom en strålningsklass. Som jämförelse gäller under 0,3 µSv/h som riktvärde för nya hus i rum där man vistas mer än tillfälligt. Högre värden kan tyda på så mycket uran och radium i väggen att radonhalten blir förhöjd. Hur själva instrumentet fungerar förklarar vi i texten om gammamätare för blåbetong.
Gammamätningen säger däremot inget om halten i luften. För det krävs en radonmätning. Den officiella metoden är långtidsmätning med spårfilmsdosor i minst 60 dagar under eldningssäsongen, mellan 1 oktober och 30 april. En korttidsmätning på minst 7 dagar går att göra året runt och passar vid husköp, men den är bara vägledande.
Om halten visar sig vara för hög
För befintliga bostäder gäller referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Ligger du över den är nästa steg att ta reda på varifrån radonet kommer.
Det låter självklart. Ändå är det här många hoppar över. För även i hus med blåbetong är marken ofta den största källan, och de två kräver olika lösningar. Kommer radonet från väggarna fungerar utspädning genom ventilation, och en fördubblad luftomsättning ger ungefär hälften så hög halt. Vid låga halter kan friskluftsventiler och mekanisk frånluft räcka, vid högre halter är FTX det vanliga valet. Kommer radonet från marken hjälper ventilation sällan lika bra, och då är en radonsug oftast rätt väg. Har huset både och kombineras de. Läs mer om hur vi lägger upp en radonsanering utifrån källan.
Efter åtgärden mäter man igen. Först då vet du att det fungerade.
Funderar du på om dina lättbetongväggar är blåbetong är en mätning det enklaste sättet att få svar. Aerius Ventilation har sedan 2015 hjälpt över 70 000 hushåll och gör både gammamätning och radonmätning i hemmet i samma besök. Hembesöket är kostnadsfritt, och du når oss enklast via kontaktsidan.
Vanliga frågor
Är all Siporex blåbetong?
Nej. Siporex är ett namn som ofta används om all lättbetong. Bara lättbetong med alunskiffer räknas som blåbetong.
Hur vet jag om min lättbetong avger radon?
En gammamätning visar om väggen innehåller blåbetong. En radonmätning visar vilken halt du har i luften.
Kan man se på väggen om det är blåbetong?
Sällan säkert. Färgen kan vara gråblå men döljs av puts och färg, så en gammamätare är det pålitliga sättet.
Vad gör man om blåbetongen ger för höga halter?
Oftast förbättrar man ventilationen, med frånluft vid låga halter och FTX vid högre. Kontrollera först att inte marken också bidrar.
Vill du veta radonhalten hemma?
Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.
Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu
Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.
Fler inlägg om blåbetong

Hur fungerar en gammamätare för blåbetong?
En gammamätare visar om väggarna innehåller blåbetong, men inte hur mycket radon du andas in. Så fungerar mätningen och därför behövs även en radonmätning.

När slutade man använda blåbetong?
Blåbetong tillverkades från 1929 till mitten av 1970-talet. Här får du veta när man slutade använda den, varför och vad årtalet betyder för ditt hus.

Radontapet på blåbetong: fungerar det?
Radontapet kan minska radonet från bar blåbetong, men brukar inte räcka ensam. Så bedömer du metoden och därför är ventilation oftast huvudåtgärden.