Radonsanering Stockholm

Släpper vanlig betong igenom radon?

· 4 min läsning

Flerbostadshus i tegel från blåbetongens tid

Släpper vanlig betong igenom radon i huset? Kortfattat är det sällan själva betongen som är problemet. Gasen hittar oftast in genom otätheterna i grunden, medan det bara är en viss sorts betong som själv avger radon.

Betongen kan spela två helt olika roller

Det här är grundtanken.

När man pratar om radon och betong blandas ofta två saker ihop. Den ena är betong som väg in, alltså grunden som ligger mot marken och som gasen försöker ta sig förbi. Den andra är betong som källa, där materialet i väggar eller bjälklag självt innehåller radium och avger radon till rumsluften.

Skillnaden låter teknisk. Men den avgör faktiskt allt som händer sedan, från hur man mäter till vilken åtgärd som har effekt.

När grunden släpper in markradon

Marken är den vanligaste orsaken till förhöjda halter. Jordluften under ett hus innehåller ofta mellan 5 000 och 200 000 Bq/m³, och eftersom trycket inomhus normalt är lite lägre än i marken sugs gasen in där den kommer åt.

En betongplatta eller en källarvägg är sällan helt tät. Gasen letar sig in via springan mellan vägg och platta och via rörgenomföringar och golvbrunnar. I källare och sluttningshus med platta mot mark är just de ställena typiska. Själva betongen tillför då ingenting. Den är bara ett skal med hål i.

Så när någon frågar om vanlig betong släpper igenom radon är det ärliga svaret att det är skarvarna och sprickorna som släpper igenom, inte den hela ytan. Markradon kan ge flera tusen Bq/m³ inomhus om grunden är otät och jorden under är genomsläpplig, som sand och grus.

När betongen själv är källan

Här kommer blåbetongen in. Det är en lättbetong gjord på alunskiffer, tillverkad i Sverige från 1929 till 1975 (vissa uppgifter säger 1978), och den finns i ungefär var tionde bostad i landet. Eftersom alunskiffern innehåller uran och radium avger väggarna radon hela tiden, oavsett hur tät grunden är.

Radon från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³, men i dåligt ventilerade hem kan det bli mer. Och att huset har blåbetong betyder inte automatiskt att halten är hög. Obehandlade eller tunt spacklade ytor avger betydligt mer än väggar som är putsade och målade.

Vill du förstå hur materialen skiljer sig åt finns en genomgång i skillnaden mellan lättbetong och blåbetong.

Radon i betong: så skiljer man källa från väg in

Det går inte att se på en vägg varifrån radonet kommer. Och ofta är det båda samtidigt, för även i hus med blåbetong är marken många gånger den största källan. Tabellen visar hur de två fallen brukar skilja sig.

Betong som väg inBetong som källa
UrsprungJordluft under husetAlunskiffer i blåbetong
Hittas medSniffmätning vid sprickorGammamätare mot vägg
Typisk åtgärdRadonsug och tätningVentilation, ofta FTX

En långtidsmätning visar om halten över året ligger över referensnivån 200 Bq/m³. Den mätningen görs med dosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Däremot säger den inget om var gasen kommer ifrån. Därför kompletteras den med gammamätning, som visar om väggarna innehåller blåbetong, och med sniffmätning som pekar ut var markradonet läcker in. Hur gammamätaren fungerar beskriver vi i inlägget om gammamätare för blåbetong.

Kort sagt mäter man först hur mycket radon som finns. Sedan tar man reda på varifrån det kommer.

Vad det betyder när du ska åtgärda

Är grunden vägen in är det oftast effektivare att hindra gasen än att vädra bort den. En radonsug under plattan skapar undertryck under huset så att jordluften leds ut innan den når rummen. Tätning av synliga sprickor kan hjälpa som komplement, men räcker sällan ensam vid höga halter eftersom läckorna ofta är många och svåra att hitta.

Är det betongen själv som avger radon fungerar en radonsug inte alls. Då är det utspädning som gäller. En fördubblad luftomsättning ger ungefär halverad radonhalt, och vid lite högre halter är FTX det vanliga valet. Obehandlade väggar bör också målas eller putsas.

Har huset både och? Då kombinerar man radonsug och ventilation. Efteråt görs alltid en ny mätning, för det är först den som visar om åtgärden fungerade.

Vill du veta vad som gäller i ditt hus börjar det med en radonmätning och en gammamätning av väggarna. Hos Aerius Ventilation har vi sedan 2015 gjort både utredning och åtgärd åt över 70 000 hushåll, och hembesöket är kostnadsfritt. Hör av dig till oss så går vi igenom vad som behövs.

Vanliga frågor

Avger vanlig betong radon?

Det är främst blåbetong, alltså lättbetong gjord på alunskiffer, som avger radon i nämnvärd mängd. I andra hus är betongen oftast bara vägen in för markradon genom sprickor och skarvar.

Hur vet jag om radonet kommer från väggarna eller marken?

En gammamätning visar om väggarna innehåller blåbetong. Sniffmätning vid sprickor och genomföringar visar var markradon läcker in.

Hjälper radonsug mot blåbetong?

Nej, radonsug hindrar gas från marken men påverkar inte radon som avges från väggarna. Mot blåbetong behövs bättre ventilation.

Räcker det att täta sprickor i betongplattan?

Tätning kan räcka när halten redan är låg och läckorna är få. Vid höga halter behövs oftast en radonsug, med tätning som komplement.

Vill du veta radonhalten hemma?

Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.