Vad är alunskiffer och varför finns den i blåbetongen?

Vad är alunskiffer och varför finns den i blåbetongen? Alunskiffer är en bergart som innehåller uran och därmed radium, och den användes som råvara när lättbetongen tillverkades på 1900-talet. Det är radiumet i materialet som sedan bildar radon.

Frågan dyker ofta upp hos husägare som just fått veta att väggarna är gjorda av blåbetong. Och det är en rimlig fråga, för materialet ser ju ut som vilken betong som helst. Det som skiljer är innehållet, och det går tillbaka till en geologisk detalj.

Vad alunskiffer är och varför den innehåller radium

Radium finns i mer eller mindre alla jordarter och bergarter, men i mycket varierande mängd. Alunskiffer hör till de bergarter där halten av uran och radium är förhöjd. När radium sönderfaller bildas radon, en radioaktiv gas som varken syns, smakar eller luktar.

Själva bergarten är alltså inte farlig att ha i en byggnad på något dramatiskt sätt. Problemet är att radiumet följer med in i materialet och fortsätter att bilda gas så länge det finns kvar.

Så blev skiffern en del av betongen

Blåbetong är en alunskifferbaserad lättbetong. Den tillverkades från 1929 till 1975, och enligt en annan källa ända till 1978. Skiffern användes som en del av råvaran, och det är den som gav betongen både dess grå till blågrå ton och dess radiumhalt.

Tillverkningen gav ett lätt block som var enkelt att bygga med och som isolerade bra. Ingen tänkte på radon då. Kunskapen om gasens hälsoeffekter kom långt senare, och därför byggdes många bostäder med materialet innan någon ställde frågan.

Vill du veta mer om tidsramen kan du läsa när blåbetong användes i svenska hus.

Hur alunskiffer i väggen blir radon i luften

Radiumet sitter kvar i betongen. När det sönderfaller frigörs radon som kan ta sig ut ur materialet och in i rummet. Halveringstiden är 3,8 dygn, så gasen hinner röra sig en stund innan den själv sönderfaller.

Hur mycket som kommer ut beror på ytan. Obehandlade eller tunt spacklade väggar avger betydligt mer än väggar som är putsade och målade eller tapetserade. Ventilationen spelar också stor roll, eftersom frisk luft späder ut gasen.

Radon från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³. I dåligt ventilerade hem kan det däremot överstiga den nivån. Och närvaro av blåbetong betyder inte automatiskt hög halt, vilket är värt att komma ihåg.

Alunskiffer jämfört med andra radonkällor

Alunskiffer i betong är en av flera källor till radon i bostäder. Tabellen visar hur den förhåller sig till de andra.

Skillnaden är viktig, eftersom åtgärden hänger på källan. En radonsug hjälper inte mot radon som kommer från väggen, medan ventilation späder ut det som betongen avger. I många blåbetonghus är marken ändå den största källan, så en utredning bör alltid skilja de två åt.

Så tar du reda på vad som gäller i ditt hus

Det första steget är att veta om huset alls har blåbetong. En handhållen gammamätare mot vägg, golv och tak visar det och ger en strålningsklass. Därefter mäter man radon med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april, för att få ett årsmedelvärde att jämföra med referensnivån 200 Bq/m³.

Är väggarna obehandlade kan målning, putsning eller tapetsering vara en del av lösningen. Är halten förhöjd handlar åtgärden oftast om bättre ventilation, och i många fall FTX. Att byta ut blåbetongen är mycket ovanligt och bara aktuellt vid extrema halter eller en stor renovering. Hur gasen och själva materialet hänger ihop beskrivs i blåbetong och radon: hur mycket avger den.

Har du fått veta att huset har blåbetong och vill ha ett tydligt besked? Vi startar med radonmätning och kan komplettera med gammamätning för att se var radonet kommer ifrån. Är det ventilationen som behöver ses över ger radonsanering en bild av vilka åtgärder som passar. Grundat 2015 har Aerius Ventilation hjälpt över 70 000 hushåll, och hembesöket är kostnadsfritt. Kontakta oss så bokar vi en tid.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.