Vad är en radonpuck och hur används den?

Vad är en radonpuck och vad gör den egentligen? En radonpuck är vardagsnamnet på den lilla, runda spårfilmsdosa som ligger framme i ditt hem i minst 60 dagar och samlar spår av radon. Det är den mätmetod som ger ett officiellt årsmedelvärde, och det är därför den skiljer sig från de flesta andra mätare.

Varför kallas dosan för radonpuck?

Formen förklarar namnet. Dosan är platt och rund, ungefär som en hockeypuck i mindre format, och den har ingen display och ingen sladd.

Det är lätt att tro att något så enkelt inte kan mäta särskilt noga. Men det är faktiskt tvärtom. Just för att pucken är passiv och ligger still länge fångar den upp hur radonhalten beter sig över en hel säsong, inte bara under några enstaka dygn.

Så fungerar spårfilmen inuti radonpucken

Inne i pucken sitter en liten bit plastfilm. Luften i rummet tränger långsamt in i dosan, och när radon sönderfaller där inne lämnar strålningen mikroskopiska spår i filmen. Ju mer radon, desto fler spår.

Du ser ingenting med blotta ögat. Först när dosan skickats till ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium etsas och räknas spåren, och antalet räknas om till ett värde i becquerel per kubikmeter. Vill du förstå enheten närmare har vi skrivit om vad Bq/m³ betyder.

En detalj som många missar: pucken fortsätter mäta tills den förseglas. Skickar du in den sent blir den exponerad längre än avsett, och värdet blir för högt.

Radonpuck jämfört med andra sätt att mäta

Radon saknar färg och lukt. Därför finns flera typer av mätare, men de besvarar olika frågor. Tabellen visar hur pucken står sig mot de vanligaste alternativen.

Skillnaden är alltså inte att pucken är bättre på allt. Den är bäst på en enda sak: att ge ett medelvärde som går att jämföra med referensnivån 200 Bq/m³. En elektronisk mätare är däremot mer känslig för temperatur och fukt, men den visar svängningar som pucken aldrig kan visa. Och en korttidsmätning passar bra vid ett husköp eller som snabb uppföljning, även om den inte duger som officiellt underlag. Läs gärna mer om hur tillförlitlig en korttidsmätning är.

Så använder du pucken rätt

Placeringen avgör mycket. I en villa lägger du dosorna i vardagsrum och sovrum, och minst en dosa ska finnas på varje våningsplan med bostadsyta. Har du källare är det klokt att lägga en dosa i varje källarrum. I en lägenhet gäller två dosor per bostad, även om det är en liten etta.

Sedan lever du som vanligt.

Det låter enkelt, och det är det också. Vädra som du brukar och låt friskluftsventilerna stå åtminstone delvis öppna. Innan mätningen börjar är det bra att rensa frånluftskanalerna, kontrollera att golvbrunnarna har vatten i vattenlåset och täta synliga springor i grunden. Större renoveringar skjuter du upp tills mätningen är klar.

När svaret från laboratoriet kommer

Hamnar årsmedelvärdet under 200 Bq/m³ ligger du under referensnivån. Ligger det över är nästa steg att ta reda på varifrån radonet kommer. För det kan komma från marken, från byggmaterial som blåbetong eller från båda.

Här räcker pucken inte längre. Den säger hur mycket radon som finns, men inte var det läcker in. Därför kompletteras den ofta med gammamätning och sniffmätning innan man väljer åtgärd, och efter en radonsanering mäter man igen med en ny långtidsmätning för att se att åtgärden fungerade.

Samma sak gäller över tid. Ett hus som redan åtgärdats bör mätas om minst vart femte år, och efter en renovering som kan påverka radonhalten är det dags igen. Grannens puckar hjälper dig däremot inte, eftersom varje hus och varje grund beter sig olika.

Vill du ha hjälp med mätningen?

Vi lägger gärna ut dosorna åt dig och hjälper dig att tolka svaret när det kommer. Läs mer om hur vår radonmätning för villor och lägenheter går till, eller kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök där vi går igenom huset tillsammans.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.