Vad är markradon och hur skiljer det sig från radon i byggmaterial?

Vad är markradon, och hur skiljer det sig från radon som kommer från väggarna? Markradon är gas som sipprar upp från jorden under huset och sugs in genom otätheter i grunden, medan radon från byggmaterial avges direkt från väggar och bjälklag, oftast blåbetong. Skillnaden spelar stor roll, för de två källorna åtgärdas på helt olika sätt.

Två källor till samma gas

Radon bildas när radium sönderfaller. Radium finns i mer eller mindre alla jordarter och bergarter, och därför också i material som tillverkats av sten och skiffer. Gasen är densamma oavsett var den kommer ifrån. Det är vägen in i ditt hem som skiljer.

Tänk dig huset som en låda. Vid markradon kommer gasen underifrån, ungefär som vatten genom en otät båtbotten. Vid radon från byggmaterial sitter källan i själva lådans väggar och avger gas ut i rummen hela tiden. Bilden är förenklad, men den förklarar varför samma mätvärde kan kräva helt olika lösningar.

Så tar sig markradon in underifrån

Inomhus är trycket normalt lite lägre än i marken. Huset suger alltså, som ett sugrör, och jordluften dras in genom springor mellan vägg och platta eller vid rörgenomföringar. Jordluft innehåller typiskt 5 000 till 200 000 Bq/m³, så även små läckor kan räcka för att höja halten märkbart.

Jordarten avgör mycket. Sand och grus är genomsläppliga, och i gruset kan gasen vandra 20 till 40 meter under det undertryck som skorstenseffekten ger. Tät lera ger däremot sällan problem, så länge den inte är tunn eller har torksprickor. Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda halter och kan ge flera tusen Bq/m³ inomhus. Vill du läsa mer om själva vägen in finns en fördjupning om hur radon tar sig från marken in i huset.

Radon från blåbetong och annat byggmaterial

Här sitter källan i väggarna. Blåbetong är en lättbetong gjord på alunskiffer som tillverkades mellan 1929 och 1975, och vissa anger 1978 som sista år. Den finns i ungefär 10 procent av landets bostäder, både i flerbostadshus från miljonprogrammet och i många småhus från 1960 och 1970 talen. Ibland användes den också som fyllnad i bjälklag och dränering.

Radon från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³, men kan bli högre i dåligt ventilerade hem. Och att det finns blåbetong betyder inte automatiskt en hög halt. Obehandlade eller tunt spacklade ytor avger betydligt mer än väggar som är putsade och målade eller tapetserade.

Markradon och byggmaterial jämförda

Tabellen visar de viktigaste skillnaderna i korthet.

Samma hus kan dessutom ha båda källorna. Marken är faktiskt ofta den största källan även i hus med blåbetong, så det lönar sig att inte gissa.

Hur du tar reda på vilken källa du har

Allt börjar med en långtidsmätning. Den görs med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april och ger ett årsmedelvärde att jämföra med referensnivån 200 Bq/m³. Radon ger inga symtom, så mätningen är enda sättet att veta.

Ligger värdet över referensnivån är nästa steg att skilja källorna åt. En gammamätare som hålls mot väggar och golv visar om det finns blåbetong. Sniffmätning lokaliserar i stället var markradonet läcker in. Tillsammans ger de en ganska tydlig bild av var åtgärden ska göra nytta.

Men se upp med enkla lösningar. En mekanisk frånluft kan till och med förvärra markradon, eftersom den ökar undertrycket i huset och drar in mer jordluft. Mot blåbetong är den däremot ett rimligt val vid låga halter, och vid högre halter brukar FTX passa bättre. Läs gärna mer om hur man åtgärdar radon från blåbetong. Efter åtgärden görs alltid en ny mätning, så att du vet att den fungerade.

Är du osäker på vad som orsakar radonet hos dig börjar du med en radonmätning av ditt hus. Vill du hellre att vi kommer ut och tittar på grunden och väggarna kan du boka ett kostnadsfritt hembesök.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.