Vad är radonmätning med kolfilter?

Vad är en radonmätning med kolfilter? Det är en kort mätning där aktivt kol i en liten behållare fångar upp radon ur inomhusluften, och ett laboratorium räknar sedan fram vilken halt som rådde under mätperioden. Metoden ger ett snabbt fingervisning, men den ersätter inte en långtidsmätning med spårfilm.

Så fungerar ett kolfilter

Principen är enkel. Aktivt kol har en mycket stor inre yta, och radongasen fastnar i kolet när luften rör sig genom behållaren. Efter mätperioden försluts behållaren och skickas till analys, där man mäter strålningen från det radon som samlats.

Här kommer en viktig detalj in. Radon har en halveringstid på 3,8 dygn, så det som fångats i kolet försvinner ganska fort av sig självt. Därför behöver behållaren analyseras snabbt efter avslutad mätning, annars blir underlaget svagare. Det är också skälet till att kolfilter hör hemma bland korttidsmetoderna.

Kolet minns dessutom mest det som hände mot slutet av perioden. Ett par dagar med stängd ventilation precis innan du förseglar behållaren kan alltså väga tungt i svaret.

Vad en korttidsmätning kan och inte kan visa

En korttidsmätning ska pågå i minst 7 dagar och helst 10. Den kan göras året runt, vilket är praktiskt. Men resultatet är endast vägledande och får inte användas som underlag för myndighetsbeslut.

Varför då? Jo, radonhalten varierar med väder och årstid, och den skiljer sig också mellan dygnets timmar och mellan olika rum. Ett kort fönster fångar bara en liten del av den variationen. Ett lågt värde en blåsig vecka i maj säger därför inte särskilt mycket om hur luften ser ut en kall vecka i januari. Mer om det kan du läsa i texten om huruvida korttidsmätning av radon är tillförlitlig.

Kolfilter mot spårfilm för radon

Spårfilmsdosor är standardmetoden. De ligger ute i minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april, under eldningssäsongen, och det är den enda mätningen som ger ett officiellt årsmedelvärde. Dosorna analyseras av ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium.

Så skillnaden handlar egentligen inte om att den ena metoden är bra och den andra dålig. De svarar på olika frågor. Kolfiltret svarar på hur det ser ut just nu, spårfilmen på hur det ser ut över ett helt år. Vill du veta hur dosorna sätts ut finns en genomgång om radondosor och hur man placerar dem.

När kolfilter är ett rimligt val

Det finns lägen där tid betyder mer än precision. Vid ett husköp hinner du sällan vänta två månader, och då ger en kort mätning ändå ett underlag att diskutera med säljaren. Metoden passar också som uppföljning efter en åtgärd, när du snabbt vill se att något har hänt.

Samtidigt har metoden sina begränsningar. Den ger ett enda värde för hela perioden och visar ingen variation över dygnet. Behöver du se hur halten rör sig timme för timme är en elektronisk mätare med timvärden mer användbar, även om den är känsligare för temperatur och fukt än spårfilm.

Tänk också på hur du lever under mätningen. Bo och vädra som vanligt, låt friskluftsventilerna stå åtminstone delvis öppna och kontrollera vattenlåsen i golvbrunnarna. Annars mäter du ett hus som inte riktigt finns.

Från mätvärde till beslut

Referensnivån för befintliga bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Den gäller alltså ett värde från långtidsmätning, och ett kortvärde går inte att jämföra rakt av med den. Visar kolfiltret något som ligger nära eller över nivån är nästa steg en långtidsmätning.

Bekräftar den att halten är förhöjd behöver källan utredas. Är det marken eller byggmaterialet, eller båda? Gammamätning och sniffmätning skiljer dem åt, och svaret styr vilken radonsanering som är rimlig. Efter åtgärden görs en ny mätning, och det är där korttidsmetoderna åter gör nytta som en snabb bekräftelse innan den officiella kontrollen.

Vill du ha hjälp att lägga upp mätningen rätt från början kan du läsa mer om vår radonmätning med spårfilm och korttidsmätare. Har du redan ett kortvärde som oroar dig går det bra att kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök, så tittar vi på huset och föreslår hur du går vidare.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.