Radonsanering Stockholm

Varför gör man radonmätning?

· 4 min läsning

En radondosa ställs på en hylla

Varför gör man en radonmätning, när de flesta hem aldrig visar några tecken på problem? Svaret är att radon inte går att upptäcka på något annat sätt, och att en förhöjd halt under många år påverkar risken för lungcancer. Mätningen ger dig ett faktiskt värde i stället för en gissning.

Radon märks inte, därför behövs mätningen

Radon är en radioaktiv gas utan färg och lukt. Den smakar ingenting heller.

Gasen bildas när radium sönderfaller, och radium finns i mer eller mindre alla jordarter och bergarter. Det betyder att i princip varje hus står på mark som kan avge radon. Hur mycket som tar sig in beror på grunden, på ventilationen och ibland på byggmaterialet i väggarna. Två grannhus kan därför ha helt olika halter, och grannens resultat säger egentligen ingenting om ditt.

Radon ger inte heller några akuta symtom. Du får ingen huvudvärk och ingen hosta som varnar dig. Så den som vill veta måste mäta, det finns ingen annan väg.

Hälsorisken är det egentliga skälet

Det är här motivet ligger. Radon i sig är inte det största problemet, utan de så kallade radondöttrarna. Det är sönderfallsprodukter som fastnar på damm och små droppar i luften, följer med när du andas och sedan blir kvar i lungorna.

Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. I Sverige beror cirka 500 fall av lungcancer per år på radon, och ungefär 50 av dem drabbar personer som aldrig har rökt. Kombinationen av rökning och radon är dessutom värre än var för sig.

Samtidigt finns det inga andra hälsorisker än lungcancer som är vetenskapligt belagda. Det handlar alltså om en långsiktig exponering under år, inte om något som påverkar dig i morgon. Just därför är det rimligt att mäta lugnt och ordentligt, och sedan fatta beslut utifrån ett riktigt värde.

Varför radonmätning ger ett värde att lita på

En mätning är inte bara en mätning. Halten varierar mellan dygn och årstider, med väder och med hur huset används, så metoden avgör hur mycket du kan läsa ut av resultatet. Här är de vanligaste sätten och vad de används till:

MetodVad den visar
Långtidsmätning med spårfilmsdosorÅrsmedelvärde, minst 60 dagar under eldningssäsongen
KorttidsmätningVägledande värde efter minst 7 dagar
Elektronisk mätareVariation timme för timme
GammamätningOm väggarna innehåller blåbetong

Det är långtidsmätningen som ger det officiella årsmedelvärdet. Den görs mellan 1 oktober och 30 april, och dosorna analyseras av ett ackrediterat laboratorium. Vill du veta mer om hur det praktiskt går till finns en genomgång av hur en radonmätning går till steg för steg.

Korttidsmätningen har också sin plats. Den passar vid husköp eller som snabb uppföljning efter en åtgärd, men den ska tolkas försiktigt och kompletteras med en längre mätning.

Ansvaret och tillfällena då det är dags

För många är hälsan skäl nog. Men det finns också ett ansvar.

Enligt miljöbalken ska fastighetsägaren skaffa kunskap om hur bostaden påverkar människors hälsa, och en radonmätning är det naturliga sättet. Referensnivån för befintliga bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Den är ett riktvärde och inte juridiskt bindande för villor, men en halt över nivån bedöms som olämplig och bör åtgärdas. I hyreshus och bostadsrättsföreningar räknas en halt över 200 Bq/m³ som en olägenhet för människors hälsa, och där ingår mätningen i egenkontrollen. Läs mer om vad som gäller för radon i bostadsrätt om du bor i en förening.

Det finns också särskilda lägen då mätning är extra motiverad. Ett är när du köper hus, eftersom inget lagkrav hindrar försäljning av ett hus med förhöjd halt. Ett annat är efter en större renovering eller tillbyggnad. SSM rekommenderar dessutom en ny mätning om det gått mer än tio år sedan förra. Har huset redan åtgärdats bör du mäta om minst vart femte år, något vi går igenom i texten om hur ofta man ska mäta radon.

Från mätresultat till nästa steg

Ligger årsmedelvärdet under referensnivån behöver du i regel inte göra något mer än att mäta om längre fram. WHO har ett ännu lägre mål, under 100 Bq/m³, så det finns skäl att hålla halten så låg som rimligt.

Ligger värdet över 200 Bq/m³ är nästa steg att ta reda på varifrån radonet kommer. Det kan vara marken, byggmaterialet eller båda. Källan avgör åtgärden. Markradon hindras oftast bäst med en radonsug, medan radon från blåbetong späds ut med bättre ventilation. Efter åtgärden mäter man igen, för det är först då du vet att det fungerade. Läs mer om hur en radonsanering planeras utifrån källan.

Själva poängen med en radonmätning är alltså ganska enkel. Den gör en osynlig risk synlig och ger dig något konkret att fatta beslut utifrån, i stället för oro eller gissningar.

Vill du komma igång kan du läsa om hur vi lägger upp en radonmätning i villa eller lägenhet. Vi är Aerius Ventilation, grundat i Stockholm 2015, och vi har hjälpt över 70 000 hushåll. Hembesöket är kostnadsfritt, och du når oss enklast via kontaktsidan.

Vanliga frågor

Varför ska man mäta radon?

Radon går inte att se eller känna och ger inga symtom. Mätningen är enda sättet att veta om halten i hemmet ligger över referensnivån 200 Bq/m³.

Är radonmätning obligatoriskt för villaägare?

Nej, det finns inget direkt tvång för villor. Men fastighetsägaren ska enligt miljöbalken ta reda på hur bostaden påverkar hälsan, och alla bostäder bör mätas.

Hur länge ska en radonmätning pågå?

En långtidsmätning pågår minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. En korttidsmätning tar minst 7 dagar men är bara vägledande.

Kan jag använda grannens radonvärde?

Nej. Varje hus är unikt och grundens utformning avgör hur mycket radon som kommer in, så halterna kan skilja mycket mellan grannhus.

Vill du veta radonhalten hemma?

Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.