Vilka hus har blåbetong?
· 4 min läsning
Vilka hus har blåbetong, och vilka hus har radon från den? Kort svar: blåbetong finns i hus byggda ungefär mellan 1929 och 1975, oftast i flerbostadshus från miljonprogrammet men också i ett stort antal villor från 1960-talet och 1970-talet. Om halten faktiskt är förhöjd i just ditt hus går däremot bara att se genom en mätning.
Byggåren som avgör mest
Byggåret är den bästa första ledtråden.
Blåbetong är en lättbetong som tillverkades av alunskiffer, och den användes i svenska hus från 1929 fram till mitten av 1970-talet. Vissa uppgifter anger att tillverkningen fortsatte till 1978, så hus från de sista åren av perioden kan också vara aktuella. Ett hus som är byggt före 1929 eller tydligt efter 1978 har i regel ingen blåbetong i stommen. Men renoveringar och tillbyggnader gör att det ibland finns undantag, för material kunde återanvändas eller kompletteras senare.
Uppskattningsvis har omkring 10 procent av landets bostäder blåbetong. Det motsvarar ungefär 400 000 bostäder. Vill du veta mer om hur materialet kom till kan du läsa om när blåbetong användes i svenska hus.
Hustyper där blåbetongen brukar finnas
Två grupper sticker ut. Den ena är flerbostadshusen från miljonprogrammet, den andra är småhusen från 1960-talet och 1970-talet. Tabellen ger en grov bild av var materialet brukar sitta.
| Hustyp | Var blåbetongen ofta sitter |
|---|---|
| Flerbostadshus från miljonprogrammet | Ytterväggar och icke bärande innerväggar |
| Villor från 1960-talet och 1970-talet | Väggar, ibland fyllnad i bjälklag |
| Äldre hus från 1930-talet och framåt | Enstaka väggar eller bjälklag |
| Hus efter slutet av 1970-talet | Normalt ingen blåbetong |
I flerbostadshus kan materialet dessutom ligga som golvisolering. Gavellägenheter brukar vara mest utsatta, eftersom de har fler ytterväggar. Det är också därför en bostadsrättsförening med blåbetong behöver mäta i alla lägenheter, något vi skriver mer om på sidan om radon i bostadsrätt.
Ytan spelar roll
Obehandlade eller tunt spacklade väggar släpper ut betydligt mer radon än väggar som är putsade och målade eller tapetserade. Två hus från samma år kan alltså skilja sig ganska mycket.
Regioner i grova drag
Blåbetong användes i hela landet. Ändå är den vanligare i vissa delar, där Stockholmsregionen och Mälardalen hör till de områden som nämns oftast, tillsammans med Göteborg, Västerås, Jönköping och Borås. Det säger något om var materialet byggdes in under rekordåren.
Men regionen avgör inte ditt hus. Att en ort har många blåbetonghus betyder inte att varje hus där har det, och ett hus i en annan del av landet kan mycket väl ha det. Grannens resultat går heller inte att låna, för varje byggnad är unik.
Vilka hus har radon från blåbetong och vilka har det från marken?
Här blir det lätt rörigt. Blåbetong betyder inte automatiskt en hög radonhalt, och en hög halt betyder inte automatiskt blåbetong.
Radon från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³, men i dåligt ventilerade hem kan det gå högre. Marken är samtidigt den vanligaste orsaken till förhöjda halter i svenska bostäder, och det gäller ofta även i hus som har blåbetong i väggarna. Hus på genomsläpplig mark som grus och sand ligger mer utsatta för markradon. Det gör även hus med källare eller platta mot mark, där gasen kan sippra in genom springor.
Så ett blåbetonghus kan få radon från väggarna och från grunden samtidigt. Det spelar roll för åtgärden. Mot blåbetong fungerar utspädning genom bättre ventilation, medan markradon oftast hanteras genom att hindra gasen från att komma in.
Så tar du reda på vad som gäller i ditt hus
Börja med att ta reda på om det över huvud taget finns blåbetong. En gammamätare som hålls mot vägg och tak visar det ganska snabbt, och du kan läsa mer om andra tecken i inlägget om hur man vet om huset har blåbetong.
Nästa steg är själva radonhalten. En långtidsmätning med spårfilmsdosor i minst 60 dagar under eldningssäsongen, mellan 1 oktober och 30 april, ger det årsmedelvärde som jämförs med referensnivån. Eftersom halten varierar med årstid och ventilation säger en kort mätning bara något om läget just då. Den kan ändå vara till hjälp, till exempel vid ett husköp.
Ligger halten över 200 Bq/m³ är det dags att ta reda på källan. Gammamätning visar byggmaterialets bidrag och sniffmätning visar var markradon läcker in, och sedan väljs åtgärd utifrån det.
Vill du veta hur det ser ut hemma hos dig kan du läsa om hur en radonmätning i villa eller lägenhet går till. Du kan också kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök, så mäter vi med gammamätare och går igenom resultatet tillsammans med dig.
Vanliga frågor
Vilka år användes blåbetong?
Blåbetong användes från 1929 till mitten av 1970-talet. Vissa uppgifter anger att tillverkningen pågick till 1978.
Har alla hus från 1960-talet blåbetong?
Nej. Många villor och flerbostadshus från perioden har det, men långt ifrån alla. En gammamätning visar om materialet finns.
Betyder blåbetong att huset har höga radonhalter?
Inte automatiskt. Halten beror bland annat på ventilationen och hur väggarna är behandlade, och bara en mätning visar den faktiska nivån.
Hur många bostäder har blåbetong?
Ungefär 10 procent av landets bostäder, vilket motsvarar omkring 400 000 bostäder.
Vill du veta radonhalten hemma?
Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.
Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu
Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.
Fler inlägg om blåbetong
Hur ser blåbetong ut?
Blåbetongens utseende är en gråblå, porös lättbetong som lätt förväxlas med vanlig lättbetong. Så känner du igen den och därför behövs en mätning för att veta säkert.
Hur vet man om huset har blåbetong?
Byggår och ett ögonkast mot väggen ger en första ledtråd. Men hur vet man om det är blåbetong på riktigt? Här går vi igenom vad byggår och mätning visar.
Vad är blåbetong?
Blåbetong är lättbetong tillverkad av alunskiffer mellan 1929 och mitten av 1970-talet. Här får du veta vad den innehåller, var den sitter och vad den betyder för radon.