Radonsanering Stockholm

Vilka rum ska man mäta radon i?

· 4 min läsning

En radonmätare i ett inrett rum

Vilka rum ska man mäta radon i? Kort svar: i rummen där du faktiskt lever och sovrum, och i minst ett rum på varje våningsplan med bostadsyta. Resten handlar om att anpassa placeringen efter hur ditt hus är byggt.

Därför mäter man där man bor

Radon syns inte. Det luktar inget heller, och det ger inga symtom, så det enda sättet att veta något är att mäta.

Men mätningen ska svara på en bestämd fråga: hur mycket radon andas du in under ett år? Därför är det årsmedelvärdet i bostadens vistelserum som jämförs med referensnivån 200 Bq/m³. Ett förråd eller ett pannrum där ingen uppehåller sig säger egentligen ganska lite om din exponering, även om halten där kan vara intressant när man senare letar efter källan.

Halten skiljer sig också mellan rum. Ett sovrum mot en otät del av grunden kan ligga annorlunda än ett vardagsrum en trappa upp, och det är skälet till att man nästan alltid använder mer än en dosa.

Vilka rum du ska mäta radon i per hustyp

Tabellen nedan ger en utgångspunkt. Den bygger på hur långtidsmätningar med spårfilmsdosor normalt läggs upp.

HustypVar dosorna ska ligga
Villa i ett planVardagsrum och sovrum
Villa i flera planMinst ett rum per våning med bostadsyta
Villa med källareHelst en dosa i varje källarrum som används
LägenhetTvå dosor per bostad, även i en liten etta

I ett enplanshus räcker det alltså ofta med två dosor. Har huset två våningar plus källare blir det fler, eftersom varje plan med bostadsyta ska vara representerat. Vill du läsa mer om antal och avstånd finns en egen genomgång om hur många radondosor som behövs och var de ska ligga.

Källaren och sluttningshuset

Källaren förtjänar ett eget stycke. Den har direkt kontakt med marken och ofta sämre ventilation än resten av huset, så radon från marken samlas lätt där.

Används källaren som tv-rum, gästrum eller kontor räknas den som bostadsyta. Då bör varje sådant rum få sin egen dosa. Ett rent förråd kan du däremot låta bli, om ingen vistas där mer än tillfälligt.

Sluttningshus fungerar på liknande sätt. Den del av nedervåningen som ligger med platta mot mark kan få in gas genom springor mellan vägg och platta, medan den del som vetter ut mot trädgården beter sig mer som ett vanligt plan. Lägg gärna en dosa i ett rum på den markliggande sidan. Samma sak gäller hus med krypgrund och träbjälklag, där bottenvåningens rum ligger närmast den otäta grunden.

Lägenhet och bostadsrättsförening

I en lägenhet är regeln enkel. Två dosor per bostad, och då gärna en i sovrummet och en i vardagsrummet, även om lägenheten bara har ett rum och kök.

För en hel förening ser det annorlunda ut. Man behöver inte mäta varje lägenhet i första steget, utan gör ett urval. Ett vanligt upplägg är att mäta minst 20 procent av lägenheterna, minst en per våning och alla som har markkontakt. Finns det blåbetong i huset mäts samtliga lägenheter. Visar urvalet förhöjda värden mäts alla lägenheter i den berörda byggnadsdelen.

Och våningen spelar roll på fler sätt än man tror. Radon från marken kan följa trapphus och schakt för avlopp och el uppåt, och översta våningen har ibland haft de högsta värdena. I hus med blåbetong är gavellägenheterna ofta mest utsatta. Mer om föreningens ansvar finns på sidan om radon i bostadsrätt.

Rum du kan hoppa över och vanliga misstag

Badrum och kök brukar man undvika. Där är ventilationen ofta starkare och fukten högre, och ingen sover där. Garage och oinredd vind hör inte heller till vistelserummen.

Själva placeringen i rummet påverkar också. Dosan ska ligga fritt, inte inne i ett skåp eller tätt intill ett fönster eller en ventil. Det finns en separat text om var radondosan ska placeras i rummet.

Ett annat vanligt misstag är att lita på grannens resultat. Varje hus är unikt, och grundens utformning avgör mycket. Så fungerar det även inom samma kvarter. Under mätperioden lever du som vanligt och vädrar som du brukar, och dosorna skickas in direkt när perioden är slut. Skickas de för sent fortsätter de att exponeras och värdet blir för högt.

Visar mätningen att du ligger över referensnivån är nästa steg att ta reda på källan. Då kompletterar man gärna med gammamätning, som visar om väggarna innehåller blåbetong, och med sniffmätning som visar var gasen läcker in.

Vill du ha hjälp att lägga upp mätningen rätt kan du läsa mer om vår radonmätning för villor och lägenheter. Vi är Aerius Ventilation, grundat i Stockholm 2015, och vi har hjälpt över 70 000 svenska hushåll. Hembesöket är kostnadsfritt, och du når oss enklast via kontaktsidan.

Vanliga frågor

Behöver man mäta radon i källaren?

Ja, om källaren används som bostadsyta. Då bör varje sådant källarrum helst få en egen dosa.

Hur många radondosor behövs i en lägenhet?

Två dosor per bostad, även i en liten etta. Lägg gärna en i sovrummet och en i vardagsrummet.

Ska man mäta radon i badrummet?

Nej, normalt inte. Badrum och kök har annan ventilation och fukt och räknas inte som de rum där du vistas mest.

Kan jag använda grannens radonmätning?

Nej. Varje hus är unikt och grundens utformning avgör halten, så du behöver mäta i ditt eget hus.

Vill du veta radonhalten hemma?

Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.