Avger vanlig lättbetong radon?

Avger vanlig lättbetong radon? Radon från lättbetong är i de flesta fall ingen huvudorsak, eftersom problemet i äldre hus har suttit i en särskild sort, blåbetongen, som tillverkades med alunskiffer. Vanlig lättbetong utan alunskiffer bär inte samma last, men det finns andra sätt som radon kan ta sig in i ett hus.

Lättbetong och blåbetong är inte samma sak

Ordet lättbetong beskriver ett byggmaterial, ett poröst och lätt block eller en lätt elementskiva. Blåbetong är en variant av det där själva råvaran var alunskiffer. Och det är alunskiffern som innehåller uran och radium, ämnena som i sin tur ger upphov till radon.

Så när någon frågar om lättbetong avger radon är det klokare att fråga vad den är gjord av. Utan alunskiffer finns inte samma källa i väggen. Skillnaden syns inte alltid med blotta ögat, men lättbetong eller blåbetong, vad är skillnaden går igenom detaljerna lugnt och sakligt.

Byggåret säger mycket

Blåbetong tillverkades 1929 till 1975, och enligt en annan källa ända till 1978. Det är alltså ett tidsfönster, och just det fönstret är det som gör byggåret till en bra första ledtråd. Ett hus byggt före 1975 kan ha blåbetong i ytterväggar, innerväggar, golvisolering eller som fyllnad i bjälklag. Ett hus som är byggt klart efter 1978 har inte det materialet.

Uppskattningsvis finns blåbetong i omkring 400 000 bostäder i landet, ungefär 10 procent av bostadsbeståndet. Många är flerbostadshus från miljonprogrammet, men det finns också ett stort antal småhus från 1960- och 1970-talen. Hur materialet ser ut kan du läsa om i hur ser blåbetong ut.

Närvaro av blåbetong betyder förresten inte automatiskt hög radonhalt. Obehandlade eller tunt spacklade ytor avger mycket mer än putsade och målade eller tapetserade.

Så jämför du byggår och material

Tabellen nedan sammanfattar hur du kan tänka kring radon från lättbetong utifrån när huset byggdes. Den ersätter inte en mätning, men den visar var du bör börja leta.

När ett hus utan blåbetong ändå har radon

Den vanligaste orsaken till förhöjda halter är marken. Gasen sugs in genom otätheter i grunden, eftersom trycket inomhus normalt är lägre än trycket i jorden. Sand och grusig morän släpper igenom gasen lättare, medan tät lera sällan ger problem om den inte har torksprickor.

Därför går det inte att avgöra något om ditt hus genom att titta på grannens resultat. Varje grund är unik. Ett hus utan en enda blåbetongsten kan ha högre halt än ett hus med det, och tvärtom.

Det finns dessutom en tredje möjlig källa, nämligen vatten från en egen bergborrad brunn. Kommunalt vatten är renat och innehåller sällan radon.

Radon ger inga akuta symtom och går inte att upptäcka utan mätning. Referensnivån för befintliga bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige beror på radon, och därför är det rimligt att veta var ditt hus ligger.

Mät för att veta, åtgärda vid behov

Standarden är långtidsmätning med spårfilmsdosor, minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Det är den enda mätningen som ger ett officiellt värde. Vill du ha en snabb fingervisning går det att göra en korttidsmätning på minst 7 dagar, men den är bara vägledande.

Om gammamätare visar att väggarna innehåller blåbetong är det ventilationen som är den verksamma åtgärden, eftersom luftomsättningen späder ut radonet. Kommer radonet från marken är en radonsug oftast effektivare. Det är därför utredningen kommer först, och därefter åtgärden. Läs mer om hur vi arbetar på sidan om radonsanering.

Nästa steg

Vet du inte vad ditt hus är byggt av, eller har du aldrig mätt, börjar du med en radonmätning. Vi på Aerius Ventilation och hjälpt över 70 000 hushåll, gör både gammamätning och långtidsmätning. Kontakta oss så bokar vi ett hembesök, som är kostnadsfritt.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.