Blåbetong och radon: hur mycket avger den?

Hur mycket radon avger blåbetong? Med blåbetong radon i väggarna hamnar halten oftast under 1 000 Bq/m³, men spridningen mellan hus är stor och ingen siffra går att läsa av på förhand. Den enda säkra vägen är att mäta i just ditt hus.

Så mycket blåbetong radon ger i ett typiskt hus

Radon från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³. Det är ett användbart riktmärke, men det säger mer om taket än om vad du själv kan vänta dig.

Många hus med blåbetong hamnar betydligt lägre. Och en del klarar sig under riktvärdet 200 Bq/m³ som årsmedelvärde, trots att väggarna är gjorda av materialet. Närvaro av blåbetong betyder alltså inte automatiskt hög halt.

Det finns ett undantag att känna till. I dåligt ventilerade hem kan halten överstiga 1 000 Bq/m³. Då handlar det om att radonet inte späds ut, inte om att betongen skulle ha blivit värre.

Därför skiljer sig halterna så mycket mellan hus

Blåbetong tillverkades av alunskiffer, som innehåller uran och radium. Radiumet sönderfaller och bildar radongas, och gasen når inomhusluften från väggen. Hur mycket som faktiskt kommer ut beror på flera saker.

Ytan spelar stor roll. Obehandlade eller tunt spacklade väggar avger mycket mer än putsade och målade eller tapetserade. Ventilationen avgör sedan hur mycket av gasen som blir kvar i luften.

Därtill varierar halten med årstid, väder, tid på dygnet och rum. Radon har en halveringstid på 3,8 dygn, så värdet svänger över tid. Därför bygger bedömningen på ett årsmedelvärde och inte på en enstaka avläsning.

Hur mycket betong det finns och var den sitter påverkar också. Blåbetong användes ibland som fyllnad i bjälklag och dränering, och i flerbostadshus finns den i ytterväggar, icke bärande innerväggar och golvisolering. Gavellägenheter är mest utsatta. Vill du läsa mer om normala nivåer finns en egen genomgång i hur hög radonhalt blåbetong normalt ger.

Blåbetong eller mark: vad står för radonet?

Här görs det vanligaste misstaget. Man ser blåbetong i väggen och drar slutsatsen att den är orsaken. Men marken är ofta den största källan, även i hus med blåbetong.

Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda halter i bostäder. Jordluft innehåller typiskt 5 000 till 200 000 Bq/m³, och gasen sugs in genom otätheter i grunden. Markradon kan ge flera tusen Bq/m³ inomhus, alltså mer än blåbetongen brukar göra.

Ett hus kan dessutom ha båda källorna samtidigt. Då räcker det inte att tänka på bara en av dem. Gammamätning med handhållen mätare visar om det finns blåbetong, och sniffmätning visar var marken läcker in. Tillsammans skiljer de källorna åt.

Fukt påverkar också bilden, vilket vi går igenom i blåbetong och fukt.

Så jämför du olika situationer

Tabellen visar hur bilden brukar se ut beroende på källa och förutsättningar. Den ger en känsla för spridningen, inte ett svar för ditt hus.

Läs tabellen som en jämförelse mellan faktorer. Ett hus med blåbetong radon i målade väggar och god ventilation ligger på en helt annan nivå än ett med bar betong och dålig luftväxling.

Nästa steg: mät och ta reda på källan

Vill du veta vad ditt hus avger är långtidsmätning med spårfilmsdosor standard. Den pågår minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april och ger ett årsmedelvärde som kan jämföras med riktvärdet 200 Bq/m³. Skickas dosorna in sent fortsätter de att exponeras, och värdet blir för högt.

Ligger resultatet över riktvärdet är nästa steg att ta reda på om det är betongen eller båda. Åtgärden väljs efter källan. Vid blåbetong är det utspädning genom ventilation som fungerar, medan markradon oftast kräver att gasen hindras från att komma in, vilket vi beskriver under radonsanering.

Vi på Aerius Ventilation, grundat 2015, har hjälpt över 70 000 hushåll och mäter även med gammamätare som visar om väggarna innehåller blåbetong. Läs mer om radonmätning eller kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.