Hur länge avger blåbetong radon?

Hur länge avger blåbetong radon? Kort svar: så länge betongen sitter kvar i huset, eftersom det radium som bildar gasen finns i själva materialet. Problemet försvinner alltså inte av sig självt, men det går att få kontroll på halten.

Därför slutar blåbetongen aldrig att avge radon

Det börjar i råvaran. Blåbetong är lättbetong som tillverkades av alunskiffer, och skiffern innehåller uran och radium. Vill du veta mer om varför just den bergarten användes finns en genomgång i vad alunskiffer är och varför den finns i blåbetongen.

Radium sönderfaller hela tiden. Varje gång en radiumatom sönderfaller bildas radon, en gas som kan vandra ut ur porerna i betongen och vidare in i rumsluften. Radonet i sig har en halveringstid på 3,8 dygn, så det som finns i luften i dag är borta om några veckor. Men det spelar mindre roll. För radiumet i väggen fortsätter att tillverka ny gas, dag efter dag, år efter år.

Det är därför halten inte sjunker med tiden på det sätt många hoppas.

Hur länge avger blåbetong radon i ett vanligt hus?

Tänk på det så här. Blåbetong tillverkades från 1929 fram till mitten av 1970-talet, och väggar från de första årtiondena avger fortfarande radon i dag. Materialet har inte "laddat ur". Ett hus från 1960-talet kommer därför att ha i stort sett samma källa kvar om ytterligare några decennier, förutsatt att betongen inte rivs ut.

Samtidigt betyder blåbetong inte automatiskt en hög halt. Radon från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³, och i många hus hamnar halten under referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Det som avgör är hur mycket blåbetong det finns, var den sitter och hur väl huset ventileras. Du hittar fler resonemang om nivåer i inlägget om hur hög radonhalt blåbetong normalt ger.

Vad som påverkar hur mycket radon som når rumsluften

Källan är konstant, men mängden som faktiskt hamnar i luften du andas varierar. Ytan på väggen spelar stor roll, liksom ventilationen.

Halten skiftar också med årstid och väder. Därför räcker inte ett enstaka värde från en sommarvecka för att säga hur det ser ut över året.

Går problemet att få bort?

Ja, i praktiken. Men inte genom att vänta.

Eftersom gasen bildas inne i materialet hjälper det inte att täta mot marken. Det som fungerar mot blåbetong är utspädning, alltså att byta ut luften oftare så att radonet förs bort innan halten hinner byggas upp. Vid låga halter kan friskluftsventiler och mekanisk frånluft räcka. Vid högre halter är FTX med värmeåtervinning det vanliga valet, eftersom trycket i huset hålls balanserat. Obehandlade väggar bör dessutom målas eller täckas. Mer om de olika vägarna står på sidan om att åtgärda blåbetong.

Att riva ut blåbetongen är mycket ovanligt. Det görs i stort sett bara vid extrema halter eller när huset ändå ska genomgå en stor renovering.

En sak glöms ofta bort. Marken är faktiskt ofta den största källan även i hus med blåbetong, och då behövs en annan åtgärd, som en radonsug under plattan. Finns båda källorna kombineras radonsug och FTX.

Så vet du hur det ser ut i ditt hus

Radon syns inte och ger inga akuta symtom. Enda sättet att veta är att mäta. Den officiella metoden är långtidsmätning med spårfilmsdosor i minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april, och just nu i oktober har eldningssäsongen precis börjat, så det är ett bra läge att lägga ut dosor.

Ligger årsmedelvärdet över 200 Bq/m³ är nästa steg att ta reda på varifrån radonet kommer. En gammamätare mot väggar och bjälklag visar om det finns blåbetong, och kompletterande mätning skiljer markradon från radon ur byggmaterialet. Efter åtgärden mäter man igen för att se att det fungerade. Och eftersom källan aldrig försvinner är det klokt att mäta om minst vart femte år, samt efter renoveringar som kan påverka ventilationen.

Vill du veta hur det ser ut hemma hos dig kan du läsa om hur en radonmätning i hemmet går till, eller boka ett kostnadsfritt hembesök via kontaktsidan, så går vi igenom mätning och möjliga åtgärder tillsammans med dig.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.