Bygganmälan och radonsanering: behövs anmälan?
· 4 min läsning

Behöver du göra en bygganmälan inför en radonsanering? Det beror på hur stort ingreppet är och hur din kommun bedömer det, så svaret blir sällan detsamma för en tätning som för ett nytt ventilationssystem. Den säkraste vägen är att beskriva den planerade åtgärden för kommunens byggnadsnämnd innan arbetet startar.
Vem avgör om radonsanering kräver bygganmälan?
Kommunen. Det är byggnadsnämnden som tolkar reglerna för bygglov och anmälan, och det är också den som kan svara på vad som gäller för just ditt hus. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en annan roll: den utövar tillsyn enligt miljöbalken och följer upp att ägare tar ansvar för radonhalten.
Så det finns egentligen två spår att hålla isär. Det ena handlar om själva byggarbetet. Det andra handlar om ditt ansvar att hålla radonhalten nere, och det spåret finns kvar oavsett hur anmälningsfrågan landar. Vill du läsa mer om det regelverk som styr själva radonhalten finns en genomgång av vilka lagar som styr radon i bostäder.
Åtgärderna skiljer sig mycket i omfattning
En radonsanering kan vara allt från några tätade rörgenomföringar till ett helt nytt ventilationssystem. Därför går det inte att ge ett enda svar. Ju mer ett ingrepp påverkar husets konstruktion eller ventilation, desto större anledning att stämma av med kommunen först.
| Åtgärd | Vad ingreppet innebär | Värt att fråga kommunen? |
|---|---|---|
| Tätning | Springor och genomföringar i grunden tätas | Sällan aktuellt |
| Radonsug | Hål borras i plattan, rör och fläkt leds ut över tak eller fasad | Ja, särskilt om fasaden påverkas |
| Mekanisk frånluft | Frånluftsfläkt och nya ventiler | Ja, ventilationen ändras |
| FTX | Nytt aggregat med kanaler i huset | Ja, större ändring av ventilationen |
Tabellen är en vägledning, inte ett myndighetsbesked. Ett avluftsrör som syns på fasaden kan uppfattas olika i olika kommuner, och i ett flerbostadshus finns fler hänsyn än i en villa.
Radonsugen i praktiken
En radonsug består av en radonfläkt, sugrör ner under plattan och ett avluftsrör. Hålet genom plattan är ungefär 110 till 120 mm, och arbetet tar ofta en arbetsdag. Ingreppet är litet i sig. Men röret ska ut någonstans, och det är där frågor om utseende och placering brukar uppstå. Läs mer om hur en radonsug installeras.
Ventilationsåtgärder kräver lite mer eftertanke
Blåbetong åtgärdas genom att radonet späds ut med bättre ventilation. Vid låga halter kan friskluftsventiler och mekanisk frånluft räcka, medan FTX passar de flesta andra fall. Ett FTX-system tar 2 till 5 dagar att installera och innebär kanaldragning genom huset.
Samtidigt finns en teknisk fallgrop som har med radon att göra snarare än med anmälan. Frånluft skapar undertryck inomhus. Har huset också markradon kan det dra in mer gas från marken, och därför ska frånluft aldrig ge undertryck i ett hus med markradon. Planera alltså åtgärden efter källan först och ta sedan anmälningsfrågan.
Bostadsrätt och flerbostadshus
I en bostadsrättsförening är det styrelsen som ansvarar för egenkontrollen enligt miljöbalken, på samma sätt som en fastighetsägare gör i ett hyreshus. Över 200 Bq/m³ ses som en olägenhet för människors hälsa, och då behöver ägaren åtgärda. Ventilationen i flerbostadshus kontrolleras dessutom genom OVK, vilket gör att ändringar i ventilationen hänger ihop med fler moment än i en villa.
Som boende gör du alltså inga större ingrepp på egen hand. Prata med styrelsen först. Mer om hur det fungerar finns under radon i bostadsrätt.
Mät först, och mät igen efteråt
Anmälningsfrågan kommer egentligen in i ett senare steg. Först behöver du veta om halten ligger över referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde, och var radonet kommer ifrån. En långtidsmätning med spårfilmsdosor pågår minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Gammamätning visar om väggarna innehåller blåbetong, och sniffmätning hittar var markradonet läcker in.
När du vet källan vet du också vilken åtgärd som är rimlig. Och då blir frågan till kommunen konkret. Efter åtgärden görs en kontrollmätning, och åtgärdade hus bör mätas om vart femte år. Hur ditt ansvar ser ut som ägare beskrivs i inlägget om fastighetsägarens ansvar för radon.
Vill du komma vidare börjar du med en radonmätning i bostaden, så får du ett underlag att utgå från. Vi gör gärna ett kostnadsfritt hembesök och går igenom vilken åtgärd som passar ditt hus och vad som kan vara bra att stämma av med kommunen. Kontakta oss så bokar vi en tid.
Vanliga frågor
Krävs bygglov för att installera en radonsug?
Det avgör kommunens byggnadsnämnd. Själva ingreppet i plattan är litet, men avluftsröret på fasad eller tak kan väcka frågor, så stäm av innan arbetet börjar.
Vem ska jag kontakta på kommunen om radonsanering?
Byggnadsnämnden svarar på frågor om anmälan och lov. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillsyn över radon i bostäder enligt miljöbalken.
Får jag sanera radon i min bostadsrätt själv?
Större ingrepp hanteras av föreningen, eftersom styrelsen ansvarar för egenkontrollen. Du kan däremot beställa en egen mätning och ta resultatet till styrelsen.
Behöver jag mäta radon igen efter saneringen?
Ja, en kontrollmätning visar om åtgärden fungerade. Åtgärdade hus bör sedan mätas om vart femte år.
Vill du veta radonhalten hemma?
Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.
Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu
Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.
Fler inlägg om regler och ansvar

Kan kommunen kräva åtgärd av radon?
Miljökontoret har tillsyn över radon och kan förelägga en ägare att mäta och åtgärda. Här är vad kommunen får göra och hur det skiljer sig mellan villa och flerbostadshus.

Täcker hemförsäkringen radon?
Täcker hemförsäkringen radon? Oftast inte. Här förklarar vi varför radon sällan räknas som en försäkringsskada och vem som i stället bär ansvaret för mätning och åtgärd.

Hyresvärdens ansvar för radon i hyresrätt
Hyresvärden ansvarar för radon i hyresrätter och ska mäta och åtgärda vid för höga halter. Här är vad det innebär och vad du som hyresgäst kan göra själv.