Kan radon förvärra astma?

Kan radon förvärra astma? Det finns inget vetenskapligt stöd för att radon påverkar astma, varken som orsak eller som något som gör besvären värre. Den enda hälsoeffekt som är belagd är en ökad risk för lungcancer, och det är den som referensnivån för bostäder bygger på.

Vad som är känt om radon och astma

Kort sagt: ingenting som pekar på ett samband.

Radon har studerats länge, och forskningen är tydlig på en punkt. Gasen och dess sönderfallsprodukter ökar risken för lungcancer. Andra hälsorisker har man helt enkelt inte kunnat belägga, och det gäller även astma och andra luftvägsbesvär. Så om du har astma och undrar om radonet i huset gör det svårare att andas, är det ärliga svaret att det inte finns något som visar det.

Det betyder inte att radon är ofarligt för dig som har astma. Det betyder att risken ser ut på ett annat sätt än många tror.

Varför radon påverkar lungorna utan att märkas

Själva gasen är faktiskt inte det största problemet. När radon sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, små partiklar av bly och polonium som fastnar på damm och droppar i luften. De följer med när du andas in och fastnar i lungorna, där strålningen under lång tid kan skada cellerna.

Men den processen ger inga akuta symtom. Du hostar inte mer och får inte andnöd eller pipande andning av radon. Därför går det inte heller att känna sig fram till om halten är hög, och det är något vi ofta får förklara för den som tror att besvären hemma borde avslöja ett radonproblem. Mer om det kan du läsa i inlägget om huruvida radon ger symtom.

Vad som skiljer sig mellan astma och radonrisk

Det kan hjälpa att se de två sakerna bredvid varandra. Astma är något du märker direkt, medan radon verkar i det tysta över många år.

Det som däremot är känt är att risken för lungcancer ökar med ungefär 16 procent per 100 Bq/m³ sett över livet. Rökning och radon tillsammans ger en högre risk än var för sig. Vill du läsa mer om hur risken bedöms finns ett eget inlägg om hur farligt radon är.

Så tar du reda på om radonhalten är för hög

För befintliga bostäder gäller en referensnivå på 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Ligger halten över den bör den åtgärdas.

Standardmetoden är en långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april, alltså under eldningssäsongen. I en villa placerar du dosorna i vardagsrum och sovrum, och minst ett rum per våningsplan med bostadsyta ska vara med. I en lägenhet används två dosor per bostad. Under mätningen lever och vädrar du som vanligt.

Vill du ha ett snabbare besked, till exempel vid ett husköp, finns korttidsmätning på minst 7 dagar. Den är vägledande och behöver kompletteras med en långtidsmätning för att ge ett årsmedelvärde. Mer om upplägget hittar du under radonmätning i villa och lägenhet.

Om mätningen visar förhöjda värden

Då handlar nästa steg om att hitta källan. Oftast kommer radonet från marken och sugs in genom otätheter i grunden, men det kan också komma från blåbetong i väggarna eller från båda samtidigt. En gammamätning visar om det finns blåbetong, och en sniffmätning kan peka ut var markradonet läcker in.

Åtgärden väljs efter källan. Vid markradon är det i regel effektivare att hindra gasen från att ta sig in, till exempel med en radonsug, än att öka ventilationen. Vid blåbetong är det i stället ventilationen som späder ut radonet. Läs gärna mer om hur en radonsanering går till innan du bestämmer dig. Efter åtgärden görs en ny mätning, så att du vet att den faktiskt har gett effekt.

Har du astma och funderar på din luft hemma finns det alltså två separata frågor. Astman hanterar du tillsammans med vården. Radonet tar du reda på genom att mäta.

Vill du veta hur det ser ut i ditt hem kan du börja med en långtidsmätning av radon under eldningssäsongen, eller kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök där vi går igenom huset och lägger upp mätningen tillsammans med dig.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.