Radonmatta under golv: så fungerar den

Hur fungerar en radonmatta under golvet, och räcker den för att få ner radonhalten? En radonmatta är ett tätt membran, ofta kallat radonspärr, som läggs mellan marken och golvet så att gasen inte tar sig upp i huset. Den gör mest nytta när den läggs i ett nytt hus eller vid en större renovering, och sällan som enda åtgärd i ett befintligt hus.

Vad en radonmatta egentligen gör

Tanken är enkel. Radon som kommer från marken sugs in genom otätheter i grunden, eftersom trycket inne i huset normalt är lägre än i marken. Mattan fungerar som en barriär som bryter den vägen.

Men en barriär är bara så bra som sina skarvar. Varje rörgenomföring och varje anslutning mot vägg måste vara tät, annars hittar gasen en väg runt. Därför kombineras membranet nästan alltid med en tät grund och tätade genomföringar. I nybyggnation läggs ofta också en dräneringsslang i fyllningen under plattan, så att man senare kan ansluta en fläkt om det skulle behövas.

När radonmatta är rätt val

Det finns två lägen där mattan hör hemma. Det första är när du bygger nytt. Då är tät grund och membran själva grunden i ett radonsäkert utförande, och för nya byggnader gäller ett gränsvärde på 200 Bq/m³.

Det andra är när golvet ändå ska rivas. Ska du bila upp en platta eller bygga om en källare från grunden blir det plötsligt rimligt att lägga en radonspärr, eftersom det dyraste arbetet redan görs.

I ett befintligt hus där golvet ligger kvar är det en annan sak. Faktiskt är membran inte en vanlig åtgärd där. Att riva golv bara för att lägga en matta är ett stort ingrepp, och det finns metoder som når längre med mindre arbete. Vill du jämföra med en enklare variant kan du läsa om när en radonduk räcker.

Radonmatta jämfört med andra åtgärder

Valet styrs av var radonet kommer ifrån och i vilket skede huset befinner sig. Tabellen ger en grov bild.

Lägg märke till sista raden. En matta under golvet gör ingenting åt radon som avges från väggar av blåbetong, eftersom gasen då inte kommer underifrån. Där är det utspädning genom ventilation som fungerar.

Varför tätning ensam sällan räcker

Otätheter i en befintlig grund är ofta diffusa. Det handlar inte om ett par hål utan om springor mellan vägg och platta och genomföringar som är svåra att komma åt. Så även en noggrant lagd radonspärr i en del av huset kan lämna läckor kvar på andra ställen.

Tätning fungerar alltså bäst när halten redan är låg och läckorna är få. Vid höga halter behövs något som aktivt hindrar gasen. En radonsug skapar undertryck under plattan och leder ut gasen ovanför tak eller fasad innan den når bostaden. Med grus eller makadam under plattan märks effekten ofta snabbt, medan lera kan göra att det tar några veckor. Hur sugen och tätningen hänger ihop ser du i genomgången av vad som händer vid en radonsanering.

Så vet du vad ditt hus behöver

Börja med att mäta. Radon syns inte och ger inga symtom, så utan mätning gissar du bara. En långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april ger ett årsmedelvärde som går att jämföra med referensnivån 200 Bq/m³.

Ligger värdet över referensnivån är nästa steg att ta reda på källan. Gammamätning visar om väggarna innehåller blåbetong. Sniffmätning hittar var markradonet läcker in. Först när källan är känd går det att avgöra om en radonmatta är meningsfull eller om sug eller ventilation är rätt väg.

Och glöm inte efterkontrollen. Efter en åtgärd görs en ny mätning, och åtgärdade hus bör mätas om vart femte år. Har du planer på att renovera golvet är det dessutom ett bra tillfälle att tänka radon från början, i stället för att lägga nytt golv och upptäcka problemet efteråt.

Vill du börja i rätt ände kan du läsa mer om radonmätning i villa och lägenhet och sedan boka ett kostnadsfritt hembesök. Då går vi igenom grunden tillsammans och ser om en radonmatta, en radonsug eller något helt annat passar ditt hus.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.