Radonsug i krypgrund: så löser man det

Hur löser man radon med en radonsug i krypgrund? Man skapar ett svagt undertryck i själva krypgrunden, så att jordluften leds ut genom ett rör innan den hinner ta sig upp genom bjälklaget. Metoden fungerar mot markradon, men resultatet hänger på hur tät grunden är och hur ventilationen i huset beter sig.

Varför krypgrunden släpper in radon

Krypgrunden är ett luftutrymme mellan marken och husets golv. Där samlas jordluft, och jordluft innehåller typiskt mellan 5 000 och 200 000 Bq/m³.

Ett bjälklag av trä är sällan helt tätt. Det finns skarvar och springor längs ytterväggarna. Samtidigt är trycket inomhus normalt lite lägre än trycket i marken, så huset suger helt enkelt upp luften underifrån. Står huset dessutom på genomsläpplig jord som grus eller sand kan gasen komma från en bra bit bort.

Så problemet är inte att radon finns i marken. Det gör det nästan överallt. Problemet är vägen in.

Så fungerar radonsug i krypgrund

Principen är densamma som under en platta på mark, men utförandet skiljer sig. I stället för att borra genom betong placeras sugpunkten i krypgrundens luftvolym eller under en duk som ligger på marken. En radonfläkt på 20 till 40 W drar ut luften, och ett avluftsrör leder den vidare över tak eller fasad. Fläkten placeras gärna bort från sovrumsfönster och uteplats, eftersom den hörs svagt utomhus.

Fläkten måste gå dygnet runt. Stängs den av kommer radonet tillbaka inom ungefär ett dygn, och därför är en tryckindikator bra att ha. Räkna med att fläkten håller i 10 till 15 år och att rören går att återanvända vid byte.

En sak är bra att känna till från början. Undertrycket i krypgrunden kan öka värmeförlusten något, särskilt om bjälklaget är otätt. Det brukar inte vara stort, men det är en del av helheten. Om du funderar på hur åtgärden påverkar fukten under huset finns mer i inlägget om radonsanering och fukt i krypgrunden.

Markduken och ventilationen, de två vanliga stötestenarna

När duken gör nytta och när den inte räcker

Många krypgrunder har en duk eller plastfolie på marken. Den kan hjälpa radonsugen genom att avgränsa den volym som fläkten behöver hålla i undertryck. Men en duk som ligger löst, har revor eller saknar anslutning mot grundmuren läcker. Då får fläkten arbeta mot en mycket större luftmängd, och effekten uppe i bostaden blir svagare än väntat.

En duk ensam är däremot sällan en lösning i ett befintligt hus. Membran och radonspärr hör framför allt hemma i nybyggnation och vid större renoveringar. Vill du läsa mer om just den frågan finns en genomgång om när en radonduk räcker.

Ventilationen i huset kan motverka sugen

Här blir det lite krångligare. En frånluftsfläkt utan tilluft ger undertryck inne i huset. Och undertryck inomhus drar luft underifrån. Radonsugen ska skapa undertryck i krypgrunden, inte i bostaden, så två system som drar åt samma håll kan i praktiken ta ut varandra. Därför ska frånluft aldrig ge undertryck i ett hus med markradon.

Balanserad ventilation med lika mycket till och frånluft påverkar sugen mindre. Det är skälet till att man tittar på ventilationen innan sugpunkterna bestäms.

Jämförelse av åtgärder i krypgrund

Tabellen visar hur de vanliga alternativen förhåller sig till varandra när källan är marken under en krypgrund.

Tätning är faktiskt ett bra komplement. Den ingår ofta tillsammans med en radonsug, men den bär sällan hela jobbet själv.

Från mätning till efterkontroll

Allt börjar med en långtidsmätning. Den görs under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april och ger ett årsmedelvärde att jämföra med referensnivån 200 Bq/m³. Ligger du över den är nästa steg att ta reda på varifrån radonet kommer. Gammamätning visar om väggarna innehåller blåbetong, och en sniffmätning kan peka ut var markradonet läcker in.

Sedan kommer själva installationen. I ett enkelt fall tar en radonsug ofta en arbetsdag, men en krypgrund med låg höjd eller dålig åtkomst kan kräva mer planering. Om marken under huset består av lera kan det ta några veckor innan effekten syns fullt ut. På grus märks den oftast efter några dagar.

Efteråt gör man en kontrollmätning. En kort mätning ger en snabb fingervisning, men det är en ny långtidsmätning under eldningssäsongen som visar årsmedelvärdet. Och ett åtgärdat hus bör mätas om ungefär vart femte år, eller efter ombyggnad som kan påverka grunden eller ventilationen.

Finns det både blåbetong och markradon räcker inte sugen ensam. Då kombineras den med FTX, eftersom radon från byggmaterial behöver spädas ut med ventilation.

Nästa steg för din krypgrund

Har du inte mätt än är det där du börjar. Läs mer om hur en radonmätning går till, eller se hur vi lägger upp en radonsanering anpassad efter källan. Vill du att någon tittar på din krypgrund och ventilationen på plats kan du boka ett kostnadsfritt hembesök.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.