Radontapet på blåbetong: fungerar det?

Fungerar radontapet på blåbetong? Ja, i viss mån. En täckt vägg släpper ut mindre radon än en bar yta, men tapeten är sällan hela lösningen, och hur mycket den gör beror på hur väggen ser ut i dag och på var radonet faktiskt kommer ifrån.

Vad en radontapet på blåbetong ska åstadkomma

Blåbetong är lättbetong gjord på alunskiffer. Den innehåller radium som hela tiden bildar radon, och gasen tar sig ut genom väggens yta och blandas med rumsluften. Tanken med en radontapet är enkel: man lägger ett tätare skikt över betongen så att mindre gas når rummet.

Det låter logiskt. Och principen stämmer faktiskt, även om tapet inte är det enda sättet att täcka en vägg. Vill du förstå materialet bättre kan du läsa om alunskiffer och varför den finns i blåbetongen.

Radon från blåbetong ligger nästan aldrig över 1 000 Bq/m³, men det kan bli mer i hem med dålig ventilation. Redan där får man en ledtråd om var den stora effekten brukar finnas.

Ytan spelar roll, men den är inte allt

Här finns ett tydligt samband. Obehandlade eller tunt spacklade väggar avger betydligt mer radon än väggar som är putsade och målade eller tapetserade. Har du en källarvägg eller ett förråd där blåbetongen står bar är det alltså rimligt att täcka den.

Men de flesta väggar i ett bostadshus är redan behandlade. Där har funnits puts och färg i decennier. Då är vinsten med ytterligare ett lager oftast mindre, eftersom den stora skillnaden ligger mellan bar och täckt yta. Hur mycket halten sjunker i just ditt hus går inte att säga i förväg, och vi lovar inga siffror.

Så frågan att ställa är egentligen inte om tapeten fungerar. Den är hur stor del av radonet hemma hos dig som tapeten alls kan påverka.

Radontapet jämfört med ventilation mot blåbetong

Mot radon från byggmaterial är utspädning det som brukar ge effekt. En fördubblad luftomsättning ger ungefär hälften så hög radonhalt. Tabellen visar hur metoderna förhåller sig till varandra.

Ytskiktet hör alltså hemma som komplement. Ventilationen gör det tunga arbetet.

Därför räcker en tät vägg sällan ensam

Det finns två skäl. Det första är att blåbetongen inte bara sitter i synliga väggar. Den användes ibland som fyllnad i bjälklag och dränering, och den delen kommer du inte åt med tapet.

Det andra skälet är marken. Även i hus med blåbetong är marken ofta den största källan, och då hjälper ingen väggbeklädnad. Markradon sugs in genom otätheter i grunden, och där behövs en åtgärd som hindrar gasen från att komma in, oftast en radonsug.

Enklare ingrepp, som att ta bort fönsterlister eller sätta in spaltventiler, ger dessutom små sänkningar och kan ge kallras. Det är lätt att tro att problemet är löst när det bara har minskat lite.

Mät först och välj åtgärd sedan

Börja med en långtidsmätning med spårfilmsdosor. Den ska pågå minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april för att ge ett årsmedelvärde som går att jämföra med referensnivån 200 Bq/m³. Ligger du över den är nästa steg att ta reda på varifrån radonet kommer.

Gammamätning visar om väggen är källan

En handhållen gammamätare mot väggar och golv visar om det finns blåbetong och vilken strålningsklass den har. Tillsammans med sniffmätning, som visar var markradon läcker in, går det att skilja byggmaterialet från marken. Först då vet du om ett nytt ytskikt är värt arbetet.

Efter åtgärden mäter man igen. En kort mätning ger en snabb fingervisning, men det är långtidsmätningen under eldningssäsongen som visar resultatet. Funderar du på andra sätt att stänga in betongen finns mer i inlägget om att täta eller kapsla in blåbetongen.

Vill du veta hur det ser ut hemma hos dig kan du börja med en radonmätning under eldningssäsongen eller läsa om hur vi åtgärdar radon från blåbetong. Hembesöket är kostnadsfritt, och du når oss enklast via kontaktsidan.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.