Är blåbetong farligt avfall?

Räknas blåbetong som farligt avfall när du river eller bygger om? Kort svar: det finns ingen enkel regel som gäller alla fall, och det är mottagaren av avfallet tillsammans med kommunen som avgör hur dina massor ska hanteras. Så börja med att ta reda på vad du faktiskt har i väggarna, och fråga sedan innan något körs till deponi.

Varför blåbetong behandlas annorlunda än vanlig betong

Blåbetong är lättbetong tillverkad av alunskiffer. Den användes i svenska hus från 1929 till 1975, och den innehåller mer uran och radium än vanliga byggmaterial. Det är därför den avger radon.

Men materialet är inte giftigt att ta i. Det som skiljer det från annat byggavfall är strålningen, och just därför vill mottagare och kommuner veta vad som kommer in. Vill du förstå mer om varifrån egenskaperna kommer, finns en genomgång av alunskiffern i blåbetongen.

Blåbetong som avfall: farligt eller inte?

Här blir det sällan svart eller vitt. Underlaget vi arbetar med ger ingen generell klassning av blåbetong som farligt avfall, och vi tänker inte hitta på en. Däremot vet vi att hanteringen kan skilja sig mellan olika anläggningar.

Därför är rådet enkelt. Ring den avfallsanläggning du tänkt använda, och kontakta gärna kommunens miljöförvaltning om du river större mängder. De kan säga vilka krav som gäller för sortering och mottagning hos just dem.

För många är det egentligen en fråga om ordning. Blandar du blåbetong med annat rivningsavfall blir det svårare för mottagaren att bedöma lasset, och då kan hela lasset behöva hanteras på samma sätt.

Så vet du att det är blåbetong du river

Färgen säger en del. Den gråblå tonen syns ofta när du bryter upp en vägg, men den är inte helt pålitlig, särskilt inte bakom puts och färg.

Säkrare är en gammamätning. En handhållen mätare hålls mot vägg och tak och visar om materialet innehåller blåbetong. Riktvärdet för nya hus är under 0,3 µSv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt, och högre värden kan tyda på så mycket uran och radium i väggen att radonhalten blir förhöjd. Mätningen tar inte lång tid, och du får en karta över vilka väggar det gäller.

Tänk också på att blåbetong ibland användes som fyllnad i bjälklag och dränering. Det betyder att den kan dyka upp på ställen du inte räknat med.

Rivning, damm och vad som händer med radonet

Själva rivningen handlar mer om damm än om radon. Använd dammsugare med bra filter och skydd för andningen, och ventilera rummet ordentligt medan du arbetar. Mer om själva arbetet finns i texten om att riva blåbetong.

Samtidigt är det värt att komma ihåg varför man river. Att byta ut blåbetong helt är faktiskt mycket ovanligt. Det görs i princip bara vid extrema halter eller vid en stor renovering som ändå river väggarna. I de flesta hus är det ventilationen som löser radonproblemet, eftersom radonet då späds ut. En fördubblad luftomsättning ger ungefär hälften så hög radonhalt. Obehandlade väggar kan dessutom målas eller täckas, eftersom tunt spacklade ytor avger mer än putsade och målade.

Så innan du beställer container: fundera på om rivning verkligen är rätt väg. Läs gärna om hur vi brukar åtgärda blåbetong utan att riva.

Efter rivningen: mät igen

En rivning förändrar huset. Har du tagit bort en del blåbetong men inte all, eller samtidigt ändrat ventilation och tätning, kan radonhalten bli en annan än förut. Och marken är ofta den största källan även i blåbetonghus, vilket rivningen inte påverkar alls.

Därför rekommenderas en ny mätning efter renovering eller tillbyggnad som kan påverka radon. Den officiella mätningen är en långtidsmätning på minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Referensnivån för befintliga bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Hamnar du över den behöver källan utredas: kommer radonet från väggarna, från marken eller från båda?

En korttidsmätning på minst 7 dagar kan ge en första fingervisning. Men den är bara vägledande.

Vill du veta var blåbetongen sitter innan du river, eller kontrollera halten efteråt, kan du läsa om hur vi gör en radonmätning med gammamätning. Hembesöket är kostnadsfritt, och du når oss enklast via kontaktsidan.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.