Källare med lerpuds eller natursten: radonrisk

Ger en källare med väggar av natursten eller lerputs mer radon än en modern källare? Oftast handlar det inte om stenen själv utan om alla fogar och springor där markluft kan sippra in. Så ja, risken kan vara större i en gammal källare, men bara en mätning visar hur det faktiskt ser ut hos dig.

Varför gamla källare släpper in markluft

Radon kommer i de flesta fall från marken. Luften i jorden innehåller typiskt mellan 5 000 och 200 000 Bq/m³, och den följer med in där grunden inte är tät.

Inomhus är trycket normalt lite lägre än i marken. Huset suger alltså, mest på vintern när det eldas och den varma luften stiger uppåt. En källare som byggdes av kallmurad sten eller putsades med lera för länge sedan har sällan något som stoppar den rörelsen. Fogar har vittrat, putsen har släppt på sina ställen och golvet kan vara gjutet i omgångar med springor mot väggen.

Jämför med en modern grund. Där finns oftast en sammanhängande platta och tätade genomföringar. Skillnaden ligger alltså mer i tätheten än i själva materialet.

Radon i källare med natursten eller lerputs: materialet och läckorna

Det är lätt att tro att stenen strålar och att det är därför halten blir hög. Men byggmaterial som ger förhöjt radon i svenska hus är framför allt blåbetong, alltså lättbetong baserad på alunskiffer som tillverkades mellan 1929 och 1975. Natursten och lerputs hör inte dit.

Däremot påverkar materialet hur mycket markluft som når in. Lerputs andas och spricker när den torkar. Natursten lagd utan bruk, eller med bruk som smulat sönder, har öppna kanaler rakt ut mot fyllningen bakom. Och står huset på grus eller grusig morän rör sig gasen lätt genom jorden, ibland 20 till 40 meter, fram till närmaste otäthet.

Ligger källaren delvis mot berg gäller delvis andra saker, och det har vi skrivit om i radon i källare med bergvägg.

Är huset ombyggt?

Många äldre villor har fått nya väggar eller golv i källaren under 1900-talets mitt. Då kan det finnas blåbetong i en tillbyggnad eller som fyllnad i bjälklaget, även om grundmuren är av sten. En gammamätning mot väggar och golv visar om så är fallet.

Var radonet brukar komma in

Läckorna i en gammal källare är ofta diffusa. Jo, en enskild spricka går att täta, men när hela muren består av fogar räcker det sällan. Typiska ställen är skarven mellan golv och vägg och golvbrunnar som torkat ut.

Från källaren kan luften sedan leta sig vidare uppåt i trapphus och längs rör. Det är skälet till att även bottenvåningen ibland påverkas.

Så tar du reda på halten

Radon syns inte och ger inga symtom. Det enda sättet att veta är att mäta.

Standarden är långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar, mellan 1 oktober och 30 april. Då får du ett årsmedelvärde som kan jämföras med referensnivån 200 Bq/m³ för befintliga bostäder. Använder du källaren som bostadsyta bör den ha egna dosor, gärna en per rum. En korttidsmätning på minst 7 dagar går att göra när som helst på året men är bara vägledande.

Visar mätningen förhöjda värden är nästa steg att hitta källan. Gammamätning skiljer ut byggmaterial, och en sniffmätning kan peka ut var markluften läcker in.

Vilka åtgärder fungerar i en stenkällare

Med markradon som källa är det oftast effektivare att hindra luften från att komma in än att försöka vädra bort den. I källare med platta mot mark är en radonsug vanligast, där en fläkt skapar undertryck under golvet och leder ut gasen. I gamla källare med jordgolv eller ojämn gjutning krävs ibland andra lösningar, och då behöver grunden undersökas först. Läs mer om hur vi åtgärdar markradon.

Tätning av synliga läckor kan hjälpa som komplement. Ensam räcker den sällan vid höga halter, särskilt inte i en mur med hundratals fogar. Mer ventilation i form av frånluft kan till och med göra saken värre, eftersom undertrycket i rummet då ökar och mer markluft sugs in. Efter åtgärden görs alltid en ny mätning för att se att det fungerade.

Vill du veta hur det ser ut i din källare börjar du med en radonmätning under eldningssäsongen. Vi hjälper gärna till att tolka resultatet och titta på grunden, och hembesöket är kostnadsfritt. Du når oss enklast via kontaktsidan.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.