Radon i radhus och parhus med källare

Är radon i ett radhus med källare något annat än i en friliggande villa? Själva gasen och vägen in genom grunden är desamma, men i ett radhus delar du väggar och ofta platta med grannen, och det påverkar hur radonet i källaren rör sig. Det påverkar också hur en åtgärd behöver planeras.

Samma mark, men en annan sorts grund

Radon kommer i de flesta fall från marken. Gasen sugs in genom otätheter i grunden, eftersom trycket inomhus normalt är lägre än trycket i marken. Det gäller lika mycket för en villa som för ett radhus.

Skillnaden ligger i hur grunden är byggd. En friliggande villa har sin egen platta och sina egna ytterväggar mot marken. I en radhuslänga är det vanligt att plattan är gjuten i ett stycke under flera hus, eller att källarväggar mellan lägenheterna står på samma grund. Så det som händer under grannens golv påverkar även dig. Lägger man dessutom till ett källarplan har huset direktkontakt med marken på en större yta, och källare har ofta sämre ventilation än resten av bostaden. Där samlas radonet lätt.

Har radhuset byggts på sluttande tomt, med källarvåning delvis under mark, blir bilden lik den i ett sluttningshus. Gasen kommer in via springor mellan vägg och platta och genom sprickor i golvet.

Varför grannens mätning inte säger något om ditt hus

Det här är kanske den vanligaste missuppfattningen i radhusområden. Grannen har mätt, värdet var lågt, och då antar man att det gäller hela längan.

Men det gör det inte. Varje hus är unikt, och det är grundens utformning som avgör. En otät rörgenomföring, en golvbrunn med uttorkat vattenlås eller en spricka längs källarväggen kan finnas hos dig och saknas hos grannen. Samma sak gäller ventilationen. Två hus i samma länga kan ha helt olika frånluft efter några decennier av ombyggnader.

Kommunala riskkartor hjälper inte heller särskilt mycket. De är grova och säger inget säkert om en enskild tomt.

Radon i radhusets källare och vägen uppåt

Radonet stannar sällan i källaren. Det följer med luften uppåt genom trappan och längs schakt för avlopp och vattenrör. I ett radhus är planlösningen ofta smal och hög, med trappan mitt i huset, så luften från källaren når snabbt både vardagsrum och sovrum. Hur det går till förklarar vi närmare i inlägget om hur radon sprids från källaren upp i huset.

Byggmaterialet spelar också in. Radhus från 1960 och 1970 talen kan innehålla blåbetong, alunskifferbaserad lättbetong som tillverkades mellan 1929 och 1975. Då kan radonet komma från väggarna och inte bara från marken. Att blåbetong finns betyder samtidigt inte automatiskt att halten är hög.

Så mäter du radon i radhus med källare

Mätningen görs på samma sätt som i en villa. Du lägger ut spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april, eftersom det är under eldningssäsongen du får ett årsmedelvärde. Placera minst en dosa per våningsplan med bostadsyta, och gärna en i varje källarrum som används.

Hamnar årsmedelvärdet över referensnivån 200 Bq/m³ är nästa steg att ta reda på källan. En gammamätning visar om väggarna innehåller blåbetong, och en sniffmätning hittar var markradonet läcker in. Vill du ha ett snabbt besked, till exempel inför ett husköp, går det att göra en korttidsmätning på minst 7 dagar. Den är bara vägledande och behöver kompletteras med en långtidsmätning.

Åtgärder när grunden delas med grannen

Valet av åtgärd styrs av källan, precis som i en villa. Kommer radonet från marken är en radonsug ofta det som fungerar bäst. Den skapar ett undertryck under plattan så att gasen leds ut innan den når källaren.

Här märks radhusets särdrag tydligast. När plattan är delad kan undertrycket från sugpunkter påverka även grannens del, och tvärtom. Delad platta eller sluttande tomt kan också kräva fler sugpunkter för att räcka hela vägen. Därför lönar det sig faktiskt att prata med grannen innan arbetet börjar, och i vissa fall att lösa längan tillsammans. Mer om själva metoden finns på sidan om att installera radonsug.

Är det blåbetong som ger radonet hjälper en radonsug däremot inte. Då handlar det om att späda ut luften med bättre ventilation. Finns båda källorna i samma hus kombineras radonsug med FTX.

Efter åtgärden mäter man igen. Först då vet du att det fungerade.

Vill du veta hur det ser ut i ditt radhus kan du börja med en radonmätning av hela bostaden inklusive källaren. Har du frågor om delad grund eller vill boka ett kostnadsfritt hembesök kan du kontakta oss här.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.