Radonmätning i hyreslägenhet: vad gäller för hyresgästen?

Vad gäller vid radonmätning i en hyreslägenhet, och vem ska egentligen göra den? Det är hyresvärden som ansvarar för att radonhalten i huset är känd och för att den åtgärdas om den ligger över referensnivån. Men du som hyresgäst har rätt att fråga, och du kan också beställa en egen mätning.

Hyresvärdens ansvar för radon i huset

Ansvaret ligger hos fastighetsägaren. Enligt miljöbalken ska den som äger ett flerbostadshus förebygga olägenheter för människors hälsa och skaffa sig kunskap om hur byggnaden påverkar de boende. Radonmätning är ett av de vanligaste sätten att göra det.

För flerbostadshus kallas det egenkontroll. Hyresvärden behöver inte mäta varje lägenhet i första steget, utan kan göra ett urval. Ett vanligt upplägg är att minst 20 procent av lägenheterna mäts, minst en per våning, alla med markkontakt och samtliga lägenheter om huset innehåller blåbetong. Visar urvalet förhöjda värden ska alla lägenheter i den berörda delen av byggnaden mätas.

Referensnivån för befintliga bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Ligger halten över den betraktas det som en olägenhet för människors hälsa, och då behöver hyresvärden göra något åt det.

Vad du rimligen kan begära

Kort sagt: information.

Det är helt rimligt att fråga hyresvärden när huset senast mättes, vilka lägenheter som ingick och vad resultatet blev. Har mätningen gjorts enligt metodbeskrivningen bör värden kunna svara utan större besvär. Fråga gärna också om huset är byggt med blåbetong, eftersom det påverkar hur många lägenheter som borde ha mätts.

Samtidigt finns det saker att granska i ett gammalt resultat. Gjordes mätningen utanför eldningssäsongen? Har huset renoverats sedan dess? Och var dosorna för få eller konstigt placerade? Har det gått mer än tio år sedan senaste mätningen är en ny mätning motiverad, och det gäller även efter byggarbeten som kan ha påverkat grund eller ventilation.

Får du inget svar, eller upplever du att hyresvärden inte tar frågan på allvar, kan du vända dig till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Den har tillsyn enligt miljöbalken, följer upp att fastighetsägare gör sin egenkontroll och kan ge föreläggande. I flerbostadshus är det faktiskt vanligt att ägaren föreläggs att åtgärda.

Så går en radonmätning i en hyreslägenhet till

Radon syns inte och luktar inte. Gasen ger inte heller några akuta symtom, så det enda sättet att veta är att mäta.

Standardmetoden är långtidsmätning med spårfilmsdosor. Mätningen ska pågå i minst 60 dagar under eldningssäsongen, mellan 1 oktober och 30 april, för att ge ett årsmedelvärde. I en lägenhet används två dosor, även i små ettor. Under mätperioden lever du och vädrar som vanligt, med friskluftsventilerna åtminstone delvis öppna. Skicka in dosorna i tid när perioden är slut, för ligger de kvar fortsätter de att exponeras och värdet blir för högt.

En korttidsmätning på minst 7 dagar går att göra året runt. Den ger en fingervisning, men den räcker inte som underlag för myndighetsbeslut. Vill du läsa mer om själva tekniken finns en genomgång av hur man mäter radon i en lägenhet.

Egen mätning eller hyresvärdens mätning

Båda har sin plats, men de fyller olika syften.

Bor du på bottenvåningen, eller i en gavellägenhet i ett hus med blåbetong, kan en egen mätning vara värd att göra även om huset redan har mätts. Radon kan också stiga från källaren via trapphus och schakt, så lägenheter högre upp är inte automatiskt fria. En egen långtidsmätning med visat resultat är dessutom ett tydligt underlag om du behöver ta upp saken med hyresvärden.

Om halten är över referensnivån

Då är det hyresvärdens sak att utreda varför. Förhöjda värden kan komma från marken, från byggmaterial som blåbetong eller från båda. Därför börjar man med att ta reda på källan, till exempel med gammamätning av väggarna eller sniffmätning som visar var markradon läcker in.

Åtgärden väljs sedan efter källan. Markradon hindras oftast bäst innan det kommer in, medan radon från blåbetong späds ut med bättre ventilation. Efteråt görs en ny långtidsmätning för att se att det fungerat, och åtgärdade hus bör mätas om vart femte år. Mer om hur olika metoder fungerar finns på sidan om radonsanering.

Som hyresgäst bekostar du inte åtgärden. Däremot är det rimligt att du får veta vad som görs och vad kontrollmätningen visar.

Vill du veta hur halten ser ut i din egen lägenhet kan du läsa mer om radonmätning med dosor och snabbmätning. Är du hyresvärd eller sitter i en förening och behöver hjälp med urval och åtgärd kommer vi gärna ut på ett kostnadsfritt hembesök. Hör av dig via kontaktsidan.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.