Radon i souterrängvåning

Är radon i en souterrängvåning vanligare än i resten av huset? Ofta ja, eftersom souterrängen ligger delvis mot marken och kan få in jordluft genom väggar och golv som ligger under markytan. Men det går bara att veta säkert genom att mäta.

Varför souterrängen har delvis markkontakt

En souterrängvåning är varken en vanlig källare eller ett vanligt bottenplan. Den ligger i en slänt. På ena sidan har du fönster och kanske en dörr ut i trädgården, på den andra sidan ligger väggen mot jord eller berg.

Det är just den blandningen som gör våningen intressant ur radonsynpunkt. Den ljusa sidan ger känslan av ett vanligt rum ovan mark. Samtidigt har golvet och den bakre väggen direktkontakt med marken, och det är därifrån markradonet kommer.

Så kommer radon in i en souterrängvåning

Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda halter i bostäder. Jordluften innehåller typiskt mellan 5 000 och 200 000 Bq/m³. Eftersom trycket inomhus normalt är lite lägre än i marken sugs gasen in genom de otätheter som finns.

I en souterräng finns det ofta gott om sådana ställen. Skarven mellan bakvägg och platta är en klassiker, liksom sprickor i golvet och genomföringar för rör och avlopp. Hus i sluttning med platta mot mark får alltså gas via springor och sprickor på ungefär samma sätt som en källare. Därtill kommer att en delad platta, där en del av huset står på mark och en del ligger nedgrävd, kan kräva fler än en åtgärdspunkt.

Och gasen stannar inte nödvändigtvis nere. Den kan följa trappor och schakt vidare uppåt, något vi beskriver närmare i hur radon sprids från källaren upp i huset.

Markens beskaffenhet spelar stor roll. Sand och grusig morän släpper lätt igenom gas, medan tät lera sällan ger problem om den inte är tunn eller har torksprickor. Men varje hus är unikt. Grannens mätresultat säger därför väldigt lite om ditt.

Radon i souterräng jämfört med källare och bottenplan

Det hjälper att se souterrängen bredvid de andra våningstyperna. Tabellen ger en grov bild av hur markkontakten skiljer sig.

Souterrängen hamnar alltså mittemellan. Den har mindre jordkontakt än en hel källare, men betydligt mer än ett vanligt plan på platta.

Så mäter du radon i souterrängen

Radon har varken färg eller lukt och ger inga symtom. Därför är mätning enda sättet att få besked.

Det som gäller är en långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Placera minst en dosa per våningsplan med bostadsyta, och lägg gärna en i varje rum som används i souterrängen. Lev och vädra som vanligt under mätperioden. Resultatet jämförs med referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde.

Vill du ha ett snabbare besked, till exempel vid ett husköp, går det att göra en korttidsmätning på minst 7 dagar. Den är vägledande och bör följas upp med en långtidsmätning. Mer om tillvägagångssättet finns på sidan om radonmätning i hemmet.

Visar mätningen förhöjda värden är nästa steg att ta reda på varifrån radonet kommer. En gammamätning visar om väggarna innehåller blåbetong, och en sniffmätning kan peka ut var markradonet läcker in.

Vad som brukar fungera i en souterrängvåning

Åtgärden väljs efter källan. Är det markradon är det oftast effektivare att hindra gasen från att komma in än att försöka vädra ut den, eftersom otätheterna i en grund är svåra att hitta och täta helt.

Därför blir en radonsug ofta lösningen. Den skapar undertryck under plattan så att gasen leds ut innan den når rummen. I ett sluttningshus kan det behövas fler sugpunkter för att täcka både den nedgrävda och den fria delen av plattan. Tätning av skarvar och genomföringar görs som komplement. Kommer radonet i stället från blåbetong i väggarna är bättre ventilation det som hjälper. Läs gärna mer om hur radon i källare åtgärdas eller om radonsanering i stort.

Efter åtgärden mäter man igen. Först då vet du att det fungerade. Åtgärdade hus bör sedan mätas om vart femte år.

Har du en souterrängvåning som används till vardags är en långtidsmätning med radondosor det naturliga första steget. Har du redan ett förhöjt värde kan du kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök, så tittar vi på grunden och föreslår en åtgärd utifrån var radonet kommer in.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.