Radonsanering Stockholm

Radonsug eller fläkt i källare med bergsgrund

· 4 min läsning

Radonsugens rör ner i källargolvet

Vilken åtgärd mot radon i källaren fungerar när huset står på berg eller grus? Svaret beror på vad som finns direkt under golvet, för en radonsug behöver ett genomsläppligt lager att suga i, medan en vanlig frånluftsfläkt kan göra markradonet värre. Så det första steget är att ta reda på var gasen kommer ifrån.

Varför underlaget styr valet

Radon från marken är den vanligaste orsaken till förhöjda halter i källare. Gasen sugs in genom otätheter i grunden, eftersom trycket inomhus normalt är lägre än i marken. Och en källare har direktkontakt med marken på fler sidor än något annat rum i huset.

Grus är genomsläppligt. Det gör att gasen lätt rör sig fram till källarväggen, men det gör också att en radonsug får bra verkan. I gruset kan gas transporteras 20 till 40 meter under det undertryck som skorstenseffekten ger.

Berg är en annan sak. I Stockholmsområdet finns yngre graniter och pegmatiter som kan vara uranrika, särskilt norr om Slussen. Ett hus på berg har alltså inte automatiskt låga halter. Även hus på sprängstensfyllning kan ha förhöjt radon, och hur fyllningen under just din platta ser ut vet ingen säkert förrän någon har undersökt den. Har du en bergvägg som syns inne i källaren skriver vi mer om det i radon i källare med bergvägg.

Radon i källaren: vilken åtgärd passar vilket underlag

Här är en förenklad bild av hur valet brukar se ut när källan är markradon. Tabellen ersätter inte en utredning, men den visar logiken.

Situation under källarenVanlig åtgärd
Grus eller makadam under plattanRadonsug, effekten märks snabbt
Lera under plattanRadonsug, kan ta några veckor eller kräva fler sugpunkter
Låg halt och få, lätthittade läckorTätning
Markradon över 500 Bq/m³Radonsug, ofta ensam som räcker

Kommer radonet i stället från blåbetong i väggarna är det utspädning genom ventilation som gäller. Då hjälper ingen radonsug.

När radonsugen gör jobbet

En radonsug skapar undertryck under plattan. Gasen leds ut över tak eller fasad innan den hinner in i källaren. Själva ingreppet är ett hål på ungefär 110 till 120 mm genom plattan, en liten grop i gruset eller makadammen under och ett rör till en radonfläkt som står 2 till 3 meter från sugpunkterna. Installationen tar ofta en arbetsdag.

Men sugpunkterna behöver något att suga i. Med grus under märks effekten efter några dagar. Med tätare material går det långsammare, och ibland krävs fler sugpunkter eller en starkare fläkt. Vid berg med tunn eller ojämn fyllning är det därför klokt att låta en sniffmätning visa var gasen faktiskt läcker in innan man bestämmer var sugpunkterna ska sitta. En källare i sluttning eller med delad platta kan dessutom behöva fler sugpunkter.

Fläkten drar 20 till 40 W och måste gå dygnet runt. Stängs den av kommer radonet tillbaka inom ett dygn.

Frånluftsfläkt i källaren, när räcker den?

Det är här många går fel. En frånluftsfläkt med friskluftsventiler skapar undertryck inomhus, och vid markradon betyder det att gasen sugs in ännu lättare genom grunden. Den bör alltså aldrig vara ensam åtgärd när marken är källan.

Däremot kan mekanisk frånluft passa i lätta fall med radon från blåbetong, vid halter kring 200 till 250 Bq/m³. Vid högre halter från byggmaterialet är FTX oftast bättre, eftersom trycket då hålls balanserat och radonet späds ut. Finns både blåbetong och markradon kombineras radonsug med FTX. Vill du läsa mer om just fläktfrågan finns radonfläkt i källare och när en fläkt räcker.

Så kommer du fram till rätt beslut

Börja med mätningen. Ett officiellt årsmedelvärde kräver långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april, helst med en dosa per källarrum. Det är ett bra läge just nu, eftersom eldningssäsongen börjar.

Ligger årsmedelvärdet över referensnivån 200 Bq/m³ är nästa fråga varifrån gasen kommer. En gammamätning mot väggarna visar om det finns blåbetong. En sniffmätning lokaliserar läckorna från marken. Först när du vet källan går det att jämföra radonsug och ventilation på riktigt.

Efter åtgärden mäter man igen. En kort mätning ger snabbt besked om att åtgärden verkar, men det är en ny långtidsmätning som räknas. Åtgärdade hus bör sedan mätas om vart femte år, och årlig kontroll av fläkten är en god vana.

Sammanfattat i en mening: grus talar för radonsug, berg kräver att man först tittar på vad som ligger mellan berget och plattan, och en vanlig fläkt är sällan svaret när marken är källan.

Vill du veta vad som gäller i din källare kan du börja med en radonmätning med långtidsdosor, eller läsa om hur vi installerar radonsug när markradon är källan. Hembesöket är kostnadsfritt, och du når oss enklast via kontaktsidan för frågor och bokning.

Vanliga frågor

Fungerar radonsug om källaren står på berg?

Det beror på fyllningen mellan berget och plattan. En sniffmätning visar var gasen läcker in och om sugpunkter har något att suga i.

Kan en frånluftsfläkt i källaren sänka radonhalten?

Vid radon från blåbetong och låga halter kan den hjälpa. Vid markradon kan den öka inflödet, eftersom den skapar undertryck i rummet.

Hur länge ska man mäta radon i källaren?

Minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april för att få ett årsmedelvärde. Helst en dosa per källarrum.

Hur snabbt verkar en radonsug?

Med grus under plattan märks effekten efter några dagar. Med lera kan det ta några veckor.

Vill du veta radonhalten hemma?

Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.