Radonsug i källare: så fungerar det
· 4 min läsning
Hur fungerar en radonsug i källare? Principen är enkel: en fläkt skapar undertryck under golvet så att radonhaltig markluft leds ut över tak eller fasad i stället för att tränga in i huset. En radonsug källare bygger på samma idé som i andra hus, men källarens läge i marken gör att detaljerna skiljer sig åt.
Hur radonsug källare fungerar
Källaren har direktkontakt med marken, och ventilationen är ofta svag. Därför samlas radonet där. Inomhustrycket är normalt lägre än trycket i marken, så gasen sugs in genom sprickor och springor mellan vägg och platta.
Radonsugen vänder på det. Under golvet läggs ett sugrör, och en radonfläkt drar luften ur gruset eller makadamen under plattan och leder den ut genom ett avluftsrör. Trycket under golvet blir lägre än i rummet ovanför, och gasen tar den vägen som är enklast: bort från huset.
Själva anläggningen består av tre delar som du kan se med blotta ögat, fläkten, röret ner under plattan och avluftsröret. Allt annat sker under golvet och går inte att se.
Källare mot platta på mark: vad skiljer?
I ett hus med platta på mark ligger golvet i nivå med marken eller strax över. Sugpunkten placeras då ofta centralt under plattan, och gasen kan sugas ut ganska jämnt. I en källare ligger hela rummet delvis eller helt under marknivå, och väggarna är lika viktiga som golvet.
Det ger några praktiska skillnader. Radonet kommer in både genom golvet och längs väggarnas nedre del. En källare kan dessutom vara delad i flera rum med bärande innerväggar, och undertrycket under plattan sprids inte alltid över hela ytan. I sluttningshus eller vid delad platta kan två sugpunkter behövas.
Sugpunkten placeras gärna nära en bärande innervägg och på en dold plats, till exempel i en garderob eller under en trappa. Den ska inte sitta nära ytterväggen. Innan du borrar bör golvvärme och ledningar kontrolleras.
Under plattan spelar materialet roll. Grus och sand släpper igenom gasen, och effekten märks snabbt. Lera är tätare, och då kan det ta några veckor eller kräva fler sugpunkter eller en starkare fläkt.
Så skiljer sig installationen
Tabellen sammanfattar vad som oftast skiljer en radonsug källare från en installation i ett hus med platta på mark.
| Aspekt | Källare | Platta på mark |
|---|---|---|
| Inläckage | Golv och väggfot | Främst golv och genomföringar |
| Sugpunkt | Nära bärande innervägg, dold plats | Ofta centralt under plattan |
| Antal sugpunkter | Ibland två vid delad platta | Oftast en |
| Kontroll före borrning | Golvvärme och ledningar | Golvvärme och ledningar |
Själva arbetet är likartat. Man borrar ett hål på ca 110 till 120 mm genom plattan, gräver ur ca 30 cm grus eller makadam under, och låter röret sticka ca 5 cm ned. Fläkten sitter 2 till 3 m från sugpunkten, avluften får galler och ljuddämpare, genomföringar tätas och en behörig elektriker kopplar in strömmen. Sedan testkörs systemet. Ofta räcker en arbetsdag.
Vad som händer efter installationen
Effekten kan ses efter några dagar i hus med grus under plattan. I hus med platta och grus under har halter på 300 till 800 Bq/m³ gått ned till under 100, men något visst värde kan aldrig utlovas i förväg. Det beror på grunden, på källarens utformning och på hur tät den är.
Fläkten drar 20 till 40 W dygnet runt, vilket motsvarar några hundralappar om året i driftkostnad. Livslängden är 10 till 15 år, och vid byte kan rör och sugpunkt återanvändas. Vi rekommenderar en årlig kontroll av fläkten. Den hörs svagt utomhus, så den placeras bort från sovrumsfönster och uteplats.
Och sedan kommer kontrollmätningen. En kort mätning bekräftar snabbt att något hänt. Den som gäller officiellt är långtidsmätning med spårfilmsdosor, minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. I åtgärdade hus bör du mäta om vart femte år. Hur mätningen går till kan du läsa om under radonmätning.
När en radonsug inte räcker
Radonsug hjälper mot markradon, men inte mot radon som kommer från byggmaterialet. Har huset blåbetong, alltså alunskifferbaserad lättbetong som tillverkades 1929 till 1975, är utspädning genom ventilation det som fungerar. Har huset både blåbetong och markradon kombineras radonsug med FTX.
Därför kommer utredningen först. Gammamätning visar om väggarna innehåller blåbetong, och sniffmätning visar var markradonet läcker in. Är källaren redan nära riktvärdet 200 Bq/m³ och läckorna få och lätta att hitta kan tätning ibland räcka. Vid hög halt av markradon, över 500 Bq/m³, är radonsug i praktiken ofta den enda åtgärden som räcker.
Tycker du att det låter bekant kan du läsa mer om varför det ofta är högre radon där i radon i källare: varför är det ofta högre där?. Har du frågor om fläkt eller sug finns det också en genomgång i radonfläkt i källare: när räcker en fläkt?.
Vill du veta vad som gäller för just din källare går vi gärna igenom det på plats. Hembesöket är kostnadsfritt, och vi har hjälpt över 70 000 hushåll sedan Aerius Ventilation grundades 2015. Läs mer om hur vi arbetar med radonsanering eller kontakta oss så bestämmer vi en tid.
Vanliga frågor
Hjälper radonsug i en källare med lerjord?
Ja, men lera är tätare än grus. Det kan ta några veckor innan effekten syns, och ibland behövs fler sugpunkter eller en starkare fläkt.
Måste radonfläkten gå hela tiden?
Ja. Stängs fläkten av kommer radonet tillbaka inom ett dygn. Därför monteras en tryckindikator som visar att undertrycket under golvet finns kvar.
Hur lång tid tar det att installera en radonsug i källaren?
Ofta räcker en arbetsdag. Ledtiden till start kan däremot variera från några dagar till några månader, beroende på undersökning och projektering.
Hur vet jag att radonsugen fungerar?
Genom kontrollmätning. En kort mätning ger snabbt besked, och en långtidsmätning på minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april är den som gäller officiellt.
Vill du veta radonhalten hemma?
Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.
Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu
Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.