Vad kan man göra åt radon i en lägenhet?

Vad kan man göra åt radon i en lägenhet? Ganska mycket, och det mesta handlar om ventilation och tätning, inte om att bila upp golv eller riva väggar. Men först behöver du veta vilken källa du har att göra med, och det får du bara reda på genom att mäta.

Börja med att ta reda på var radonet kommer ifrån

I en lägenhet finns det i praktiken två vanliga källor. Den ena är marken. Den påverkar framför allt lägenheter på markplan, men gasen kan också stiga från källarutrymmen via trapphuset och längs rör och schakt. Den andra är blåbetong i väggarna, alltså en alunskifferbaserad lättbetong som tillverkades mellan 1929 och 1975 och som finns i många flerbostadshus från den tiden.

Skillnaden spelar stor roll. För markradon gäller det att hindra gasen från att komma in, medan radon från blåbetong späds ut med bättre ventilation. Att det finns blåbetong i huset betyder faktiskt inte automatiskt att halten är hög.

Därför börjar allt med en mätning. En långtidsmätning görs med två dosor per bostad, även i en liten etta, under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Det finns en utförligare genomgång av hur man mäter radon i en lägenhet om du vill veta mer om placering och förberedelser. Ligger årsmedelvärdet över referensnivån 200 Bq/m³ bör halten sänkas. En gammamätning mot väggarna kan sedan visa om det finns blåbetong, och då vet du om väggarna eller marken är huvudsaken.

Det här kan du göra mot radon i lägenheten utan att röra stommen

Ventilationen är oftast den största hävstången. En fördubblad luftomsättning ger ungefär hälften så hög radonhalt, och det säger en hel del om hur mycket luftflödet betyder.

Titta först på det du själv kan påverka. Har friskluftsventilerna stängts för att det drar? Öppna dem, åtminstone delvis. Rensa frånluftsdonen i kök och badrum, för igensatta don drar betydligt sämre än man tror. Och har du golvbrunn ska vattenlåset vara fyllt, annars kan luft ta sig upp den vägen.

En sak att tänka på om du bor på markplan. Mer frånluft utan att tilluften följer med skapar undertryck i lägenheten, och det kan dra in mer markradon. Då är det bättre att se till att uteluften kommer in ordentligt än att bara skruva upp fläkten.

Tätning och ytbehandling av väggar

Mot markradon går det att täta synliga springor och rörgenomföringar i golvet och vid väggarna. Det räcker sällan när halterna är höga, men det gör skillnad när läckorna är få och lätta att hitta. Samtidigt finns det en enkel åtgärd för den som har blåbetong. Obehandlade eller tunt spacklade väggytor avger mycket mer radon än ytor som är putsade och målade eller tapetserade, så en ytbehandling är ett rimligt första steg som inte påverkar stommen alls.

Ditt ansvar och föreningens

Här skiljer sig lägenheten från villan. I en bostadsrättsförening har styrelsen samma skyldighet som en fastighetsägare att göra egenkontroll enligt miljöbalken, och en halt över 200 Bq/m³ räknas som en olägenhet för människors hälsa som behöver åtgärdas. Detsamma gäller hyresvärden i ett hyreshus.

Du som bor kan ändå beställa en egen mätning. Det kan vara klokt om föreningen inte har mätt på länge eller om din lägenhet ligger mot marken.

Större åtgärder ligger däremot på föreningen. Det gäller till exempel att justera eller bygga om husets ventilation och att installera radonsug under bottenplattan när marken är källan. Mer om hur ansvaret fördelas finns på sidan om radon i bostadsrätt. Så ta kontakt med styrelsen tidigt, gärna med ditt mätresultat i handen.

Åtgärder mot radon i lägenhet jämförda

Tabellen visar vilka åtgärder som passar mot vilken källa och vem som normalt gör dem.

Egentligen är det sällan en enda åtgärd som gör hela jobbet. Ofta handlar det om att kombinera det du kan göra själv med det föreningen gör för hela huset.

Följ upp med en ny mätning

När du har öppnat ventiler eller målat vill du förstås veta om det hjälpte. En korttidsmätning på minst 7 dagar, helst 10, ger en snabb fingervisning och kan göras när som helst på året. Men den är bara vägledande. Det värde som gäller är en ny långtidsmätning under eldningssäsongen.

En bostad där man har gjort åtgärder bör sedan mätas om vart femte år. Mät också efter renoveringar som kan påverka ventilationen, till exempel ett nytt kök med annan köksfläkt.

Vill du ha hjälp att komma igång kan du läsa om hur vi gör en radonmätning i lägenheten och vad den visar. Har du redan ett förhöjt värde och undrar vad nästa steg är kan du kontakta oss. Hembesöket är kostnadsfritt, och vi går gärna igenom resultatet tillsammans med dig eller med styrelsen.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.