Radonsanering Stockholm

Radon vid golvbyte i källare

· 4 min läsning

En radonmätare i en inredd källare

Vad ska du tänka på när det gäller radon vid ett golvbyte i källaren? Kort svar: golvbytet är ett av de bästa tillfällena att åtgärda radon, eftersom grunden ändå ligger öppen och går att komma åt. Mät gärna innan du river, så vet du om något behöver förberedas innan det nya golvet läggs.

Varför golvbytet är rätt läge för radonåtgärder

Källaren ligger direkt mot marken. Där kommer markradonet in, oftast genom springor mellan vägg och platta, sprickor i betongen eller otäta genomföringar för rör. Inomhustrycket är normalt lägre än trycket i marken, så gasen sugs helt enkelt in.

Under ett vanligt år är de här ställena dolda under mattor, klinkers eller ett flytande golv. När allt är bortrivet syns de. Det gör att du kan täta och dra rör utan att behöva riva något nytt längre fram.

Och det är ett argument som gäller även om du inte vet att du har förhöjda halter. Den som har öppet golv har ett ovanligt bra utgångsläge. Varför det ofta är mer radon just där nere förklarar vi i Varför har källaren mer radon än resten av huset?.

Mät innan du river golvet

Det bästa är att veta vad du har att göra med innan renoveringen börjar. En radonmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april ger ett årsmedelvärde. Det är det enda värde som räknas officiellt.

Men renoveringar planeras sällan efter eldningssäsongen. Har du ont om tid går det att göra en korttidsmätning på minst 7 dagar, helst 10, som går att göra året runt. Den ger en fingervisning och inget officiellt värde, så tolka den försiktigt.

Gör mätningen innan du rör golvet. Större renoveringar under mätperioden ger ett resultat som inte säger särskilt mycket om hur källaren fungerar i vanliga fall.

Vad du kan göra medan golvet ligger öppet

Vilken åtgärd som passar beror på varifrån radonet kommer. Markradon är den vanligaste källan i en källare, och då är det oftast mer effektivt att hindra gasen från att komma in än att försöka vädra bort den.

Tätning är det enkla första steget. Springan mellan vägg och platta, rörgenomföringar, golvbrunnar och rensluckor är typiska läckställen. Tätning räcker sällan ensam vid höga halter. Däremot är den ett bra komplement och kostar lite i arbete när golvet ändå är bortplockat.

Vid en större renovering kan ett membran eller en radonspärr bli aktuellt. Det är ingen vanlig åtgärd i befintliga hus, så det är något du bör diskutera med någon som har sett källaren.

Förbered för en radonsug

Visar mätningen att markradon är problemet är en radonsug ofta svaret. Den skapar undertryck under plattan så att gasen leds ut innan den når källaren. Ett hål på ungefär 110 till 120 mm borras genom plattan och cirka 30 cm grus eller makadam grävs ur under.

Sugpunkterna placeras helst centralt och gärna nära en bärande innervägg. Har du planer på golvvärme är det här ett viktigt läge att samordna. Ledningar och värmeslingor ska kontrolleras innan någon borrar, och det är mycket enklare att planera sugpunkterna innan det nya golvet är lagt. Hur själva systemet fungerar går vi igenom i Radonsug i källare: så fungerar det.

Åtgärder mot radon vid golvbyte i källare jämförda

Tabellen visar hur de vanligaste alternativen förhåller sig till varandra när golvet ändå är öppet.

ÅtgärdNär den passar
Tätning av springor och genomföringarLåga halter och få läckor
Radonsug under plattanMarkradon, även vid höga halter
Membran eller radonspärrStörre renovering av grunden
Bättre ventilationRadon från blåbetong

En sak till. Finns det blåbetong i källarväggarna hjälper inte en radonsug mot den delen av radonet. Då är det utspädning genom ventilation som fungerar, och obehandlade väggar bör målas eller putsas. En gammamätning visar om väggarna innehåller blåbetong. Många hus har dessutom både mark och byggmaterial som källa, så det lönar sig att reda ut vad som bidrar med vad innan du väljer.

Mät igen när källaren är klar

Ett nytt golv ändrar ofta hur källaren andas. Nya material och ändrad ventilation påverkar trycket, och därmed hur mycket gas som tar sig in. Ibland blir det bättre. Ibland flyttar läckaget bara till ett annat ställe.

Så räkna med en ny mätning efter renoveringen. En kort mätning ger ett snabbt besked, men det är långtidsmätningen under eldningssäsongen som gäller. Har du gjort en åtgärd bör du sedan mäta om minst vart femte år. Samma sak gäller efter framtida ombyggnader som kan påverka radonet.

Ska källaren bli sovrum eller annan bostadsyta är det extra värt att få koll. Referensnivån för bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde, och det är rimligt att sikta på att hålla halten så låg som går.

Funderar du på golvbyte och vill veta om radonet bör hanteras samtidigt kan vi titta på källaren hos dig. Läs mer om hur vi arbetar med radonsanering, eller kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök så går vi igenom mätning och möjliga åtgärder innan golvet läggs.

Vanliga frågor

Kan ett golvbyte öka radonhalten i källaren?

Det kan det. Nya material och ändrad ventilation påverkar trycket i källaren, och därför kan halten både sjunka och stiga. Mät igen efter renoveringen så vet du.

Ska jag mäta radon före eller efter golvbytet?

Helst både och. Mätningen före visar om något behöver förberedas medan golvet är öppet, och mätningen efter visar resultatet.

Kan man installera radonsug när man byter golv?

Ja, och det är ett bra tillfälle. Sugpunkterna borras genom plattan och det är enklare att planera placeringen innan nytt golv och eventuell golvvärme läggs.

Räcker det att täta när golvet är bortrivet?

Tätning hjälper när halterna är låga och läckorna är få. Vid högre halter av markradon behövs oftast en radonsug, med tätning som komplement.

Vill du veta radonhalten hemma?

Det går bara att veta genom att mäta. Hör av dig så berättar vi hur en mätning går till och vad den kostar.

Redaktionen på RadonsaneringStockholm.nu

Texterna bygger på underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Radonföreningen.